Journalistik kostar pengar oavsett publiceringsform

KOLUMNISTER

Han är riksdagsledamot och vägrar ta till sig korrekta uppgifter för att artikeln som skulle kunna ge honom dessa ligger bakom en så kallad betalvägg. Så han sprider utan faktakoll hellre vidare det som är fel och säger att han inte kan ”hålla på att betala för alla länkar”.

Hon är regionråd och före detta kommunalråd och kallar det för ”osmakligt” när Arbetarbladet tar betalt för uppföljande artiklar från en brand.

Två exempel från den senaste veckan.

Det händer att jag får mejl från läsare som undrar varför vi på Aftonbladet ”låser in” artiklar i vår så kallade Plus-tjänst. Det handlar då oftast om artiklar som kan ge någon form av service, exempelvis en artikelserie om hur du ska göra om kriget kommer eller hur du kan skydda dig mot bedragare.

”Varför kan inte alla få läsa så samhällsviktiga saker?”, läser jag och försöker förklara.

Jag berättar att journalistik kostar pengar att producera. Oavsett publiceringsform. Print eller online. Att redaktionellt innehåll, i den digitala världen, lika självklart kostar pengar som i den tidigare helt analoga. Jag tror faktiskt inte att det är så särskilt många av oss som skulle gå in i en kiosk för att sno en tidning eller två och motivera det med att ”det ju ändå borde vara gratis, att det är samhällsviktig information”.

Reklam finansierar journalistik på ett sätt, men den löser inte allt. Att betala för journalistik online, som Aftonbladets kvarts miljon Plus-kunder gör, innebär att vi kan åka till Samarkand i Uzbekistan och träffa terrormisstänkte Rakhmat Akilovs bror och berätta om mötet i ord, bild och tv. Vi kan ha en reporter stationerad i Washington och vi kan bevaka OS och som just nu pågående hockey-VM i Köln och Paris. Vi kan varje dag publicera flera hundra artiklar och tv-klipp.

Journalistik kostar och det är intressant när våra folkvalda politiker, som själva är en del av vårt stolta demokratiska samhällsbygge, inte förstår att journalistik behöver finansiering.

Att politiker, vars uppdrag är att ta samhällsansvar, värna det fria ordet och mediemångfalden torgför åsikten att journalistiken borde vara gratis rimmar i mina öron illa.

En ny stor amerikansk studie om nyhetsvanor och betalningsvilja från American Press Institute visar att 53 procent av vuxna amerikaner är nyhetsbetalande och i takt med att de amerikanska sociala medier-jättarna tar en allt större del av annonsmarknaden kommer framtidens journalistik i ökande grad vara beroende av att kunder betalar för nyheter direkt till mediebolagen.
Det gäller även riksdagsledamöter och regionråd.