S-toppens krav på regeringen: Skicka inte nyanlända till Malmö

1 av 3
SAMHÄLLE

Socialdemokraterna i Malmö vill inte ta emot en enda nyanländ flykting under 2018.

Staden måste bli undantagen från den nya ”anvisningslagen”, skriver partiet i ett kravbrev till regeringen.

– Jag tycker inte att staten tar sitt ansvar fullt ut, säger Katrin Stjernfeldt Jahmmeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö.

Samtliga kommuner i landet måste numera ta emot ett visst antal flyktingar som har fått uppehållstillstånd, enligt den så kallade anvisningslagen som trädde i kraft i fjol.

Under 2017 handlar det om sammanlagt 408 personer för Malmös del.

Nästa år blir det noll, om S-toppen i Malmö Katrin Stjernfeldt Jahmmeh får som hon vill.

Staten ska betala när Ebo ”havererar”

Hennes förhoppning är att Malmö kommun ska undantas från anvisningslagen. Det är ett av kraven i brevet som Socialdemokraterna i Malmö ska skicka till regeringen nästa vecka.

– Den nya lagen tar inte i tillräckligt stor utsträckning hänsyn till de som redan har flyttat till en kommun enligt Ebo, säger Stjernfeldt Jahmmeh.

Den omstridda Ebo-lagen ger flyktingar rätt att ordna boende på egen hand. De flesta väljer att flytta in hos släkt och vänner. Det gör att det redan i dag bor cirka 4 200 personer – asylsökande och de med uppehållstillstånd – i Malmö.

– En relativt liten del av alla flyktingar i Sverige får bostäder tack vare anvisningslagen. De flesta löser sin bosättning själva. Vi anser att det måste göras en avräkning mot ebo-lagen.

En annan punkt på kravlistan är att staten ska täcka kostnader som uppstår när ”ebo-boenden havererar”, som Stjernfeldt Jahmmeh uttrycker det.

– Om människor exempelvis blir hemlösa måste kommunen betala hotellkostnader. Vi anser även att staten ska stå för boendekostnader för anhöriga som inte omfattas av det statliga etableringsstödet.

Fler skulle få jobb och integrera sig snabbare om de själva fick välja var de skulle bo, var tanken med ebo-lagen som infördes 1994.

Kommunen köpte bostadsrätter till flyktingar

Det har dock blivit tvärtom:

– Det är ett system som leder människor som inte är etablerade rakt ut i områden där arbetslösheten är jättehög och skolresultaten är låga, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

För att alla nyanlända ska ha någonstans att bo har Malmö stad bland annat köpt lägenheter för 26,8 miljoner kronor under hösten 2016.

Men nu är det slut med det, beslutade Katrin Stjernfeldt Jammeh nyligen, eftersom priserna har stigit med 19 procent.

Istället ska gamla vårdinrättningar och andra tomma kommunala lokaler göras om till bostäder, skriver Sydsvenskan.

Alla vill slopa Ebo – men ingenting har hänt

Men trots att hon och andra S-kommunalråd i åratal krävt att Ebo ska slopas och trots att de har haft partiet bakom sig – beslutet om att avskaffa lagen fastställdes på den nyligen avslutade S-kongressen – har ännu ingenting hänt.

– Vi har inte haft majoritet i riksdagen. Men nu har vi för första gången en migrationsminister som uttryckligen vill förändra systemet, säger Katrin Stjernfeldt Jahmmeh. 

Ebo är under utredning och ett betänkande ska läggas fram senare i år, säger migrationsminister Morgan Johansson till Aftonbladet.

Ersättning ska kunna dras in

Han vill inte slopa Ebo helt. I grunden ska människor få bestämma var de ska bo. Men Johansson vill att staten ska få mer kontroll. Sedan en tid tillbaka har han pratat om att en ”socialprövning” ska göras av Migrationsverket och socialtjänsten. Förslaget stöds av S i Malmö.

Om en familj vill flytta till en tvåa där det redan bor en familj ska myndigheterna kunna säga nej.

– Om de ändå väljer att flytta ut från Migrationsverkets boenden ska dagersättningen kunna dras in. I grunden är det förstås så att människor ska få bestämma själva var de ska bo, men det är också viktigt att vi kommer åt segregationen, säger Morgan Johansson.

FAKTA

Ebo

• Nästan 33000 personer, 6000 av dem barn under 15 år, bor i eget boende, enligt Migrationsverket.

• Den så kallade ebo-lagen är i själva verket en klausul i Lagen om mottagande av asylsökande.

• För drygt 20 år sedan, i mars 1994, genomfördes den förändring som gav asylsökande rätt att ordna eget boende i stället för att bo i flyktingförläggning under asylperioden, Ebo-lagen.

• Reformen blev snabbt populär och många asylsökande valde att flytta in sig hos släktingar och bekanta, ofta på orter som Malmö och Södertälje.

• Sedan dess har en rad problem med Ebo-lagen uppmärksammats. Nyligen slog Boverket fast att Ebo riskerar att leda till trångboddhet som särskilt drabbar barnen och att familjer tvingas flytta runt till olika adresser.

Källa: Aftonbladet och Migrationsverket

FAKTA

Anvisningslagen

• Den innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.

• Även kvotflyktingar och ensamkommande barn som är kvotflyktingar omfattas av den.

• Syftet är att få alla kommuner att ta ett gemensamt ansvar för mottagandet av nyanlända, enligt regeringen. Förhoppningen är att nyanlända snabbare ska få flytta till en kommun, hitta jobb och komma in i samhället.

• Regeringen beslutar om antalet som ska omfattas av anvisningar samt länstal. Länsstyrelserna fastställer kommuntal. Migrationsverket blir anvisande myndighet.

• Hur många nyanlända som en kommun ska ta emot beror på kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.