”Stoppa pengarna till läkarna från industrin”

1 200 läkare fick 20 000 kronor var från bolagen

NYHETER

1 200 läkare tog emot i genomsnitt 20 000 kronor var av läkemedelsindustrin under 2015, visar Aftonbladets granskning.

Läkaren Sven Britton, professor emeritus i infektionssjukdomar, är kritisk:

– I alla situationer där man får betalt utvecklas ett beroende, säger han.

Sven Britton, professor emeritus i infektionssjukdomar
Foto: CHRISTIAN JOHANSSON
Sven Britton, professor emeritus i infektionssjukdomar

Totalt fick hälso- och sjukvårdspersonal (1 635 personer, varav minst 1 198 är läkare) 47 miljoner kronor under 2015. Det handlade om konsultarvoden, resekostnader och hotellkostnader, som betalades av 66 läkemedelsbolag. I genomsnitt fick varje mottagare över 20 000 kronor. 53 läkare fick mer än 100 000 kronor var.

Ännu mer har hälso- och sjukvårdsorganisationer fått – totalt 124,2 miljoner kronor – i donationer och sponsoravtal.

Få av de läkare som fick pengar från läkemedelsindustrin 2015 anser att det är något problem:

– Jag tycker att samarbete med läkemedelsföretag bidrar till en läkemedelsutveckling som drivs av största möjliga nytta för patienten, säger läkaren Anders Gottsäter, som fick 99 581 kronor av sex läkemedelsföretag.

Läkarna blir upprörda

Andra läkare blir upprörda över ordvalet:

– Jag ”får” inte pengar från läkemedelsbolagen utan jag tjänar pengar på mitt arbete för läkemedelsbolagen, poängterar läkaren Christian Simonsberg, som fick 106 642 kronor av tre läkemedelsbolag.

– Du skriver att jag och andra kollegor under 2015 ”fick pengar” av läkemedelsföretag. Den beskrivningen är inte korrekt. Jag har fått lön för utfört arbete, främst föreläsningar, säger läkaren Gustav Ullenhag, som fick 150 816 kronor av fyra läkemedelsbolag.

Läkare får betalt bland annat när de sitter som experter i bolagens rådgivningsgrupper, så kallade advisory boards. Ett exempel är läkaren Anders Frid, som är internationellt erkänd diabetesexpert och sitter i flera bolags rådgivningsgrupper:

– Om läkemedelsindustrin vill fråga mig hur en livsviktig behandling kan bli ännu bättre ser jag som min skyldighet att tillvarata mina patienters intressen och ge mina synpunkter till alla insulintillverkare, säger han.

”Budskapet passar in”

En annan vanlig situation när läkare får betalt är när läkemedelsbolagen bekostar allmän information i ett ämne. Då får läkare med stora kunskaper betalt för att hålla föredrag om ämnet. Föredragshållaren pratar inte om bolagets mediciner, utan allmänt om ett ämne. Christian Simonsberg håller till exempel ofta föredrag på vårdcentraler om bra smärtbehandling:

– Självklart bjuder inte läkemedelsbolagen på möjligheten för kollegorna att lyssna på föreläsningar i ett altruistiskt syfte utan uppenbart passar en del av mitt budskap bra in i bolagets verksamhet, säger Simonsberg.

Aftonbladet har haft kontakt med omkring 20 läkare. Flera av dem tycker att det är acceptabelt med de nära banden till läkemedelsbolagen:

– Jag är naturligtvis inte så naiv att jag inte tror att industrin har nytta av att jag finns med, men tror samtidigt att jag har så pass stor integritet att jag kan stå för det jag säger utan hänsyn till det företag som sponsrar, säger läkaren Jan Brynhildsen.

”Naivt tro man är fri”

Andra läkare är mer kritiska. Sven Britton, professor emeritus i infektionssjukdomar och S-politiker, ser stora problem med bolagens pengar till läkarna:

– Det är ju ett beroendeförhållande som läkaren sätter sig i. Att tro att man sedan står fri från påverkan, det är nog naivt. Systemet med ersättningar från läkemedelsindustrin har minskat, men det borde så långt som möjligt helt elimineras.

Hur borde samarbetet se ut i stället?

– Så lite inkomster som möjligt ska komma utanför det reguljära lönesystemet, säger Britton.

Sven Román, överläkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri, är ännu mer kritisk:

– Som läkare bör man inte få arvoden från läkemedelsindustrin. Vi har ju inte samma uppdrag. Vårt uppdrag är att tjäna patienten, medan läkemedelsbolagen är intresserade av att kränga sina mediciner. Så jag tycker det ska vara en stenhård rågång mellan dem.

Varken Britton eller Román fick några pengar från läkemedelsbolagen 2015.

FAKTA

Industrins pengar till läkare redovisas för första gången

För första gången redovisas läkemedelsindustrins betalningar till läkare och annan sjukvårdspersonal, till exempel sjuksköterskor. Dessutom finns uppgifter om hur mycket bolagen har gett till hälso- och sjukvårdsföretag och -organisationer.

66 läkemedelsbolag registrerade i Sverige har skickat in uppgifter till läkemedelsindustriföreningen Lif. På Lif:s hemsida kan vem som helst se hur läkemedelsbolagens pengar fördelades 2015. Men informationen är svåröverskådlig. Därför har Aftonbladet skapat en databas där man lätt kan se hur mycket pengar en enskild läkare eller ett företag har fått.

Tidigare fick läkemedelsindustrin finansiera upp till 50 procent av läkarnas resor, kost och logi vid konferenser och extern fortbildning. Den möjligheten avtalades bort 1 januari 2015. Numera måste sjukvården själv bekosta till exempel internationella konferenser för personalen.

FAKTA

De fick bidrag från industrin – antal av varje yrkesgrupp

  • Läkare 1 198

  • Sjuksköterska 246

  • Ingen titel hittad 109

  • Forskare 43

  • Övriga 39

Fotnot: Mottagarens yrke eller titel finns nästan aldrig med i läkemedelsbolagens redovisningar. Aftonbladet har därför tagit fram mottagarnas yrke eller titel. När inget anges, beror det på att vi inte har hittat någon uppgift för denna person. Oftast beror detta på att namnet är för vanligt och därför inte går att placera.


FAKTA

Aftonbladet granskar miljonbidragen till läkarna

Här kan du söka upp om din läkare har fått pengar av läkemedelsindustrin – och hur mycket.

1 200 läkare över hela Sverige finns att söka på.

Så gjorde vi granskningen

Databasen innehåller värdeöverföringar från 66 läkemedelsbolag till personer och organisationer inom hälso- och sjukvårdsområdet under 2015. Ersättningarna som redovisas i databasen gäller konsultarvoden, hotell och resekostnader, när läkare på sin fritid föreläst om sitt specialområde vid möten anordnade av ett läkemedelsbolag eller deltagit i läkemedelsbolagens expertgrupper. Även andra yrkesgrupper än läkare finns med i databasen, bland annat sjuksköterskor och forskare. Databasen redovisar också bidrag från läkemedelsindustrin till hälso- och sjukvårdsorganisationer.