Journalistiken har aldrig varit viktigare än nu

Stödprotester utanför New York Times redaktion.
Stödprotester utanför New York Times redaktion.Foto: TT
KOLUMNISTER

Du vet en sådan där människa som lyser upp rummet, en person du gärna lyssnar på, som har en naturlig pondus, få förunnat. I det här fallet dessutom med intelligens och yrkeskompetens i kombination med ett varmt hjärta och humor.

Dean Baquet, 60, är Pulitzerpris-vinnare och sedan 2014 chefredaktör för en av västvärldens mest inflytelserika tidningar – The New York Times. Han fångar fullständigt, trots tidig morgon, mig och tusentals åhörare under den största interaktiva mediekonferensen av dem alla. Vi är på South by Southwest i Austin, Texas.

Och Dean Baquet är väldigt tydlig.

”Journalistiken har aldrig varit viktigare än nu”, säger han.
Vilket också läsarna visar sig tycka.

Ju mer The New York Times anklagas av USA:s president för att vara lögnare och ”enemy of the people” (folkets fiende) desto fler läsare och digitala prenumeranter får de.

Tidningen har aldrig nått fler än nu och den digitala prenumerantstocken har ökat med hundratusentals efter Donald Trumps tillträde.

Och fortsätter öka.

”Vi har det galnaste journalistiska året någonsin bakom oss”, säger Dean Baquet, ”och att då som oberoende och ett av världens mäktigaste medier anklagas av presidenten för att vara folkets fiende är en utmaning”.

Han menar att det är svårt att inte bli känslomässiga utan att verkligen vidhålla sitt journalistiska uppdrag – att bevaka presidenten ännu mer noggrant.

”Vi är fri och oberoende press, vi är inte i opposition, vårt uppdrag är att bevaka skiten ur presidenten”.

Dean Baquet pratar mycket om hur extremt viktig sanningen och journalistiken är. Att sajter som Breitbart, eller förresten dess svenska motsvarigheter som Avpixlat eller Fria tider, inte är annat än propaganda.

Enligt Wikipedia betyder propaganda att ”det är ett meddelande eller en framställning som är avsedd att föra fram en agenda, ett visst budskap eller väcka positiva eller negativa känslor för något eller någon. Den som sänder budskapet är som regel part i målet. Syftet är således inte att informera utan att påverka, och innehållet brister ofta i saklighet, är avsiktligt ofullständigt, vinklat eller rentav falskt.”

Aftonbladet når flest läsare av alla tidningar i Norden. Vi har aldrig nått så många som i dag och vi har heller aldrig haft så många digitala prenumeranter.

Vi lever i en omställningstid och gamla sanningar prövas. Men efter dagarna i Austin vet jag en sak. Journalistiken behövs nu mer än någonsin tidigare. Och aldrig har vår gamla devis känts mer korrekt och angelägen:

Aftonbladet behövs – om sanningen ska fram.