När Anders Borg kallar kvinnor för ”hora” får han stöd

Foto: PONTUS ORRE
KOLUMNISTER

En man gör fel. En man ber om ursäkt.

En man får stöd och blir förlåten.

Vad händer med ansvaret när vi går vidare så fort?

Häxjakt brukar det heta, när någon blir jagad för att stå till svars för vad en gjort.

På 1600-talet handlade det om att bränna kvinnor på bål för att de rörde sig utanför de ramar som samhället byggt upp, och kanske handlar det mycket om det fortfarande.

För den här häxjakten tog slut väldigt fort när det kom att handla om en man och hans kortfattade ursäkt på Facebook.

För när Anders Borg kallar kvinnor för "hora", vilket han gjort enligt Aftonbladets uppgifter, och antastar sina medmänniskor på fest får han stöd. Stöd i sociala medier och debatten stannar med ens upp för att "han har ju bett om ursäkt nu, vi går vidare".

Men nej. Vi kan inte gå vidare på det här sättet. Låt mig berätta varför.

Att män kallar kvinnor för hora är inget nytt.

Att män tar sig rätten att agera så som de själva vill, är inget nytt.

Vi nås av ständiga rapporter, via media eller medmänniskor, om både sexuella och icke-sexuella våldsbrott mot kvinnor utförda av män.

Det är i grunden ett maktutövande som får fortsatt fri lejd när någon lätt ber om ursäkt och sedan får gå vidare.

För det händer inte bara på fester någon helg i juli eller augusti. Det här är ett beteende som utövas hela tiden. I stängda rum. I öppna rum. På festivaler och fester och i relationer som utåt sett kan se bra ut.

Och hur lätt är det, att stå upp mot ett beteende som skadar, när förövaren direkt blir förlåten via en ursäkt på Facebook och sedan stöttas som ett offer av människor på sociala medier?

Hur lätt är det som utsatt att få rätt hjälp, eller stöd, när vi går vidare direkt från ett samhällsproblem som är större än en man på en fest? Större än en man på en fest som valt att kalla kvinnor för "hora" och antasta sina medmänniskor?

Hur kan vi tvinga någon till ansvar när vi inte ens stannar upp för att se att det handlar om ett aggressivt beteende ingen borde behöva råka ut för och sedan låter en ursäkt skydda förövaren i en kommande diskussion?

Det finns maktutövanden i alla rum. Och det kräver mer än ursäkter.

Det kräver åtgärder och diskussioner och även om vi (inte "alla vi" som det brukar heta) vinkat Anders Borg vidare på förlåtelsetåget kan vi inte godkänna handlingen eller att det händer igen.

Går vi vidare för fort skickar vi en signal som säger "det är okej, du har bett om ursäkt, det behövs inget mer".

En signal som säger att såhär lätt är det, som man med en Facebooksida, att komma undan.

Häxjakten måste fortsätta.

Häxjakten på ett samhälle med medmänniskor som tar ansvar.

Och så är det bara.