Köpa bil? Lita inte på någon!

MOTOR
Sture Bjarnelind, redaktör för Aftonbladet Bil.
Sture Bjarnelind, redaktör för Aftonbladet Bil.

Vad gör ett bra bilköp? Tja, frågar ni mig är det en bil som rullar åtminstone tre år utan tråkiga överraskningar.

I alla fall om bilen är någorlunda ny vid inköpet. Tre, fyra år sådär.

Det finns förstås en rad fällor att se upp med. Tidigare var taktiken självklar: undvik privata köp (om inte säljaren är en bekant). Man har ju hört skräckhistorier om tillbakaskruvade vägmätare, fejkade serviceböcker och andra mardrömmar.

Men i familjens samlade bilhistoria är det faktiskt de professionella handlarna som borde ha sämst samvete.

Två exempel:

Fordhandlaren i Sollentuna sålde en Mondeo men ”glömde” att informera om att den var privatimporterad (en orsak att pruta eftersom andrahandsvärdet fortfarande är lägre på privat-importerat).

En BMW-handlare i Köping vinkade glatt adjö med orden ”rena Formel 1-bilen”. Visste han att min 316 skulle hamna i depå sedan den sönderrostade ljuddämparen lossnat? Efter fyra mil!?

Grundregeln nu är att inte lita på någon. Och tumregeln: ju billigare bilen är, desto mindre fara är det att köpa privat. Om du går i en fälla finns kanske pengar över för att laga bilen - och skitbilen kostar privat oftast som en skitbil ska. Klart lägre än i hallen.

Men är priset så lågt att du vågar ta en risk? Det valet är ditt och bara ditt.

Sture Bjarnelind