Bushs biljulklapp bra för Saab-Volvo

MOTOR

President George W Bush skickade på fredagen 133 miljarder kronor och några månaders tidsfrist till de båda biljättarna GM och Chrysler.

Det bör ha utlöst ett lättnadens suck både i Göteborg och Trollhättan.

Inte så att pengarna hamnar i Sverige. Ford, Volvos ägare, fick inga pengar i USA (och hade heller inte sökt) utan hela Bushs nödlån till bilindustrin fördelades mellan Chrysler och Saabs ägare General Motors (GM).

Men Ford tackade president Bush för initiativet ändå – en krasch för GM eller Chrysler hade gjort situationen ännu besvärligare för Ford via underleverantörer och andra, och därmed hade även Volvo PV drabbats.

För Saab är sambandet mellan nödpaketet och lättnaden ännu klarare. En frist för GM är en frist för Saab Automobile.

– GM behöver i någorlunda lugn och ro få se över sin situation, och den möjligheten får man nu, säger Matts Carlsson, bilanalytiker vid Göteborg Management Institute till TT.

”En rejäl bantning”

– De behöver göra en total omstrukturering, se över all sin verksamhet.

Det innebär förmodligen en rejäl bantning.

– Jag utgår från att det under det första kvartalet 2009 läggs ner ett antal fabriker och dessutom några varumärken, säger Carlsson.

Saab Autombile i Trollhättan behöver inte nödvändigtvis vara ett av de märken som offras.

– Min uppfattning är att GM vill och kommer att behålla Saab, om de bara kan, säger Carlsson.

På GM:s presskonferens i USA på fredagen lät koncernens näst högste chef Fritz Henderson också förstå att Saab inte finns med på övre delen av GM:s ”Måste-göra-lista”.

En tvåstegsraket

– Saab, det är en global fråga, sade Henderson, när det svenska märket kom på tal.

70–75 procent av Saabs volymer säljs i Europa och det man nu måste hitta en lösning på är verksamheten i USA, framhöll Henderson.

President George W Bushs ingripande på fredagen är en ekonomisk tvåstegsraket.

I ett första skede kan Chrysler och GM får låna 13,4 miljarder dollar (102,5 miljarder kronor) direkt. För GM kan det senare, i februari, finnas ytterligare 4 miljarder dollar (30,5 miljarder kronor) enligt nyhetsbyrån AFP. Det förutsätter i så fall också att Barack Obama, som då efterträtt Bush, ger klartecken. Sedan är den ekonomiska hjälpen slut.

Chrysler och GM ska senast den sista mars visa planer på att de kan klara sig själva. Om inte, så får de gå i konkurs.

Besvärlig omställning

– Jag tror att Bushs rådgivare och börsanalytiker kommit fram till att det finns en 50/50-chans för att biltillverkarna ska klara det här, säger Matts Carlsson.

Alternativet med en krasch inom kort där mängder av jobb gått till spillo var inget alternativ. Bush pekade i sitt tal på att det för bilkoncernernas nu var dags för drastiska beslut för att kunna överleva och att han förutsatte att både bilindustrin och bilbranschens olika fackförbund insåg det.

Även med fredagens räddningspaket blir omställningen besvärlig. Tusentals jobb försvinner och amerikanska samhällen blir av med viktiga arbetsgivare när fabriker läggs ner. Men det offret kanske ändå inte räcker.

– USA måste få ordning på konjunkturen igen, så att folk börjar köpa bilar igen, säger Matts Carlsson.

De 133 miljarderna tas från det hjälppaket som tidigare presenterades för finansbranschen i USA.

FAKTA

Bush använde finanspengar

I slutet av november uppvaktade de tre biljättarna GM, Chrysler och Ford den amerikanska kongressen och bad om stöd på 25 miljarder dollar men kongressen gav bolagen bakläxa.

Den 2 december återkom biljättarna med nya planer och en vädjan om hjälp på totalt 34 miljarder dollar i lån och kreditgarantier. GM sade sig behöva 18 miljarder dollar i lån och krediter, Chrysler begärde 7 miljarder medan Ford äskade lånegarantier på 9 miljarder. Kongressen ställde sig dock kallsinnig till planerna och bidragen frös inne.

På fredagen kom president George W Bushs besked om att de två mest utsatta bolagen, Chrysler och GM, får låna 13,4 miljarder dollar direkt. GM kan i februari eventuellt få låna ytterligare 4 miljarder dollar. Dessa pengar kommer från den särskilda fond, Tarp-programmet, på 700 miljarder dollar som tidigare upprättats för att stödja finanssektorn. (TT)

TT