Subaru kör mot strömmen – igen

Robert Collin gillar boxermotor, fyrhjulsdrift och otrendiga former

1 av 5
MOTOR

Subaru Outback har alltid varit en kontroversiell bil.

Första generationen, för drygt tio år sedan, satte myror i huvudet på oss biljournalister.

En vanlig kombi med höjd markfrigång och fyrhjulsdrift, kunde det verkligen vara något?

Subaru är märket som aldrig följt en trend.

Man har hållit stenhårt fast vid den märkliga boxermotorn (jo visst det, samma konstruktion som i Porsche 911) och designavdelningen har definitivt befolkats av personer som knappast fått jobb någon annan stans. För några designpriser har Subaru aldrig fått. Ytterligare en särart: bilarna har fyrhjulsdrift som standard.

Förra nykomligen, Forester, delade redaktionen i två. Vi som accepterade den fulsnygga karossen, för att den är så funktionell, och de som ändå tycker att en bil måste se bra ut.

Nu är vi där igen. Nya Outback är inte stöpt i samma form som de senaste årens kombibilar från konkurrenterna. Outback har inte sidorutor som smalnar av bakåt, och som begränsar trivseln i baksätet och sikten snett bakåt.

Funktionellt och otrendigt

Tvärtom har Outback stora rejäla rutor runt om som är otrendigt, men som ger maximalt med ljus i bilen och fin runtomsikt.

Invändigt ser det prydligt ut, betydligt bättre än i Forester, men inte heller här kommer Subaru att vinna några designpriser.

Förarplatsen är ergonomisk och funktionell, är inte det nog?

Stolarna fram är bra, kanske lite korta för långbenta förare, och elektrisk inställning i tio ledder är standard.

Ja, nästan allting är standard i Outback.

Bak sitter man furstligt med mycket bra insteg, grymt benutrymme, ryggstöd som går att luta i olika vinklar – och fin sikt.

Bilen har blivit större än tidigare, ungefär fem centimeter extra på alla ledder vilket ger utdelning både i kupén och i bagaget.

Fyrhjulsdriften skiljer sig en smula beroende på motorval. Den sportiga versionen med sex cylindrar driver mest bak, den bruksigare dieseln på 150 hk driver lika mycket fram som bak och har trygga förutsägbara köregenskaper.

Extremt snål diesel

Den manuella växellådan är knappast ett under av smidighet, men känns rå på rätt sätt.

Motorn däremot är unikt smidig – och snål!

Subaru höll länge stånd mot Europas krav på dieselmotorer, men föll till föga och världens första boxerdiesel är en pärla med silkeslen gång, knappt några vibrationer, bara lite dieselknatter och extremt låg förbrukning. Subaru anger 0,64 vid blandad körning men när vi körde i trakterna runt Helsingfors, blandat landsväg, grus, stad och motorväg och ganska lugnt tempo stannade förbrukningen på 0,56.

Möjligen kan man klaga på dragkraften vid riktigt låga motorvarv. Den som drar släp på dålig väg bör ta sig en funderare och kanske vänta på automatlådan som kommer nästa år. Redan nu finns bensinmotorerna med automat, men inte dieseln. Och lågväxeln från tidigare Outback är borta. Man har kompenserat med att göra ettans växel lägre, men man får ändå slira på kopplingen vid krypkörning.

Prislappen snudd på billig

Outback med 20 cm markfrigång och det mesta i utrustningsväg kostar med 2-litersdieseln 300 900 kr. Det är nästan billigt, i synnerhet som priset omfattar mycket bra garantier och en bil som bara går och går. Subaru har Sveriges mest nöjda ägare.

Den som ändå tycker att 300 000 är i saftigaste laget kan antingen välja bensinmotor för 285 000, eller helt enkelt strunta i Outback-kittet. Vanliga Legacy, även den med fyrhjulsdrift, men med mindre markfrigång och utan takreling och automatisk nivåreglering är 18 000 billigare.

FAKTA

Subaru Outback 2,0

Pris: 300 900 kr.

Motor: 4-cyl dieselboxer, 1 998 cm3, 150 hk vid 3 600 varv/minut, vridmoment 350 Nm mellan 1 800 och 2 400 varv/minut.

Förbrukning: 0,64 liter/mil (bl.)

CO2: 167 g/km. Acceleration: 0–100 km/tim på 9,7 s.

Toppfart: 195 km/tim.

Längd/bredd/höjd: 478/182/160 cm.

Tjänstevikt: 1 650 kg.

Tålig, tillförlitlig, snål och rymlig. Stora rutor ger ljus och sikt.

MINUS

Antislir-elektroniken räcker inte till i alla situationer.