Bend it like Bentley

En gång i världen tillverkade Bentley bilar som vann de stora klassiska racertävlingarna. Sen blev tiderna sämre och Bentley såldes och blev en nertonad version av Rolls Royce.

Men så blev tiderna ännu sämre och även Rolls Royce blev till salu.

BMW högg direkt och fick Rolls Royce, kronan i verket, medan Volkswagen fick smulorna, skuggbilen Bentley.

Gigantisk succé – från VW

BMW byggde en helt ny Rolls, större och vräkigare än någonsin, men har fortfarande inte fått fart på försäljningen. Maharadjorna är som bortblåsta och shejkerna är inte tillräckligt intresserade.

VW däremot har fått full rull på Bentley med en produktion som aldrig någonsin förr, i år tillverkas omkring 10 000 bilar.

Några är ”Drottningbilen”, klassiska – och uråldriga – Arnage. Men de flesta är Continental.

Antingen kupén GT, cabben GTC eller den stora fyradörrarsbilen Flying Spur.

Alla tre är baserade på Volkswagens lyxbil Phaeton och medan Phaeton är en tokflopp är Continental en gigantisk succé.

Under ett par år har importen skötts av Svenska Volkswagen, men nu är det den exklusiva handlaren Callisma i Djursholm (var annars?) som säljer Bentley. Firmans andra märke är Koenigsegg.

Men medan man inte sålt en enda Koenigsegg under 2008 har det rullat iväg en strid liten ström av nya Bentley, närmare 20 stycken.

Det duggregnar när jag kör iväg från den lilla butiken vid Djursholms torg. Skönt med fyrhjulsdrift. För W12-motorns 610 hästkrafter hade kunnat bli väl äventyrliga med enbart bakhjulsdrift.

Automatlådan med paddlar på rattstången växlar silkeslent och fjädringen tar hand om alla ojämnheter i asfalten (jo, sånt finns även i Djursholm) och fartguppen märks knappt.

Vi kör ut på Norrtäljevägen, accelererar upp till godkänd motorvägsfart. Och det känns som om vi står still.

Det är nästan tyst i bilen, motorn hörs, men inte mer och trots regnet är det nästan lika väldämpat från hjulhusen.

Så lämnar jag motorvägen och styr in på de små, krokiga roslagsvägarna.

Känns nätt på vägen

Här borde den stora Bentleyn ta plats, inge respekt. Men inte alls. Bilen känns liten och nätt trots sina mått, över fem meter lång och nästan två meter bred.

Bilen dansar fram genom kurvor och över krön. Och nu talar V12:an om att den finns med ett noga avvägt motor- och avgasljud.

Fjädringen går att ställa in i fyra lägen, men redan i komfortläget är köregenskaperna mer än tillräckligt bra.

På väg tillbaka mot stan igen, när vi är uppe på motorvägen och regnet har tilltagit slår jag på 1 100-wattstereon från engelska Naim och funderar på livet.

Utanför Bentleybutiken på Djursholms torg har jag en Dacia Logan som också ska testas i denna tidning. En extrem bil i andra änden av skalan. Den kostar obetydligt mer än bara stereon i Bentleyn.