Volvo 740/940 GL

Okay, vi tar det trista först: Volvo 740/940 är elegant som en korvkiosk i Krakow, munter som snöglopp i november, modern som Hedenhös.

Men det viktigaste med en gammal bil är att den alltid fungerar och att ägarkostnaderna är rimliga.

Ingen stor bil spöar 740/940 på de punkterna, punkt.

Dessutom får man en bil som, i förhållande till åldern, är säker och stadig.

Den är hyggligt rymlig, den är tillräckligt bekväm och den står emot tidens tand som få andra bilar.

Slitstyrkan är monumental. En enkel, finessfri och brottarstark konstruktion bäddar för få och billiga reparationer.

Och snacket om att "sossecontainern" skulle halsa i sig ohemula mängder bränsle stämmer inte, en vanlig GL brukar hålla sig strax under litern i snitt. 940 med lågtrycksturbo är däremot en törstig rackare, undvik den om ekonomin känns viktig.

Annat att undvika är förstås gamla taxidroskor och budbilar.

Utbudet av 740/940 är så stort att man kan kosta på sig att vara lite kräsen, ta tid på sig och köpa "rätt" exemplar.

En vettig 740 GL får man loss för omkring 30 000-35 000 kronor, mycket bil för pengarna!