Sant eller falskt – om bensin

Nja, soppans 99 oktan är bara ett mått på hur lätt bensinen självantänder och har egentligen inget samband med energiinnehållet.

Trots detta ger moderna motorer (från början av 1990-talet och framåt) mer effekt om du kör på ett högt oktantal. Detta kan vi tacka knacksensorerna för, ty de känner av självantändningarna så att motorns dator kan balansera turbotrycket, tändningen och så vidare. Därför kan 99 oktan ge upp till 10 extra hästkrafter i en Porsche, men betydligt mindre i en Nissan Micra och ingen skillnad alls i en äldre bil.

Den här ventilen satt i en bil vars motor var byggd för blybensin, men ägaren körde bara på blyfri bensin. När han körde på motorväg svetsade ventilen sig fast i sätet och slet bort en liten bit varje gång den åter öppnades.

Detta är samma tillsatser som även Shell använder i V-power. Men det är ändå samma kemikalier som redan finns i all bensin. Skillnaden ligger i hur stark “grogg” du vill ge din bil. I hela världen finns det bara tre eller fyra tillverkare av bensinkemikalier och de levererar alltså samma produkter, både till bensinbolagen och tillsatsföretagen.

Tillsatser som smörjer eller renar insprutarna kan behövas om motorn börjar gå ojämnt. Detta gäller främst bilar som stått still över vintern, har gått långt eller blivit gamla. Dagens miljöklassade bensin är nämligen lite “torrare” än den var förr, varför en del insprutningsmotorer kan behöva en tillsats av “smörjmedel”. Ett annat exempel är bilar som bara körs korta sträckor vars feta bränsle/luftblandning bildar koks och kan behöva en extra dos rengöringsmedel i bensinen. Dessa tillsatser ska dock inte blandas ihop med alla de verkningslösa dundermedel som påstås förlänga motorns livslängd, höja effekten och sänka bensinförbrukningen.

Det ser ut som om någon har slagit på kolven med en spetsig hammare. Skadorna kommer dock av att bensinen har självantänt. Det kallas för spikning eller knackning.

Ty detta är det enda bränsle som levereras separat ut till bensinstationerna och har därför alltid samma höga kvalitet. All annan bensin byts fram och tillbaka mellan bensinbolagen och har därför tidvis så hög svavelhalt att silverbeläggningarna i X5:ans tankmätare skadas.

I dag blandar alla bensinbolag drygt 5procent etanol i all bensin för att göra den billigare och miljövänligare. I takt med bensinprisets höjning häller också allt fler bilägare lågbeskattad E85 (85 procent etanol och 15 procent bensin i sina bensinbilar. Men man ska akta sig för att blanda ut bensinen med mer än 15 procent E85 eftersom det både ökar brandrisken, sätter bilens garantier ur spel och kan skada bränslesystemet. Därtill kommer problemet med att motorn får för mager bränsle-luftblandning och därför släpper ut miljöfarligare avgaser. Bilar som är byggda för att både kunna köras på bensin och etanol har däremot en avkännare som ställer in motorn efter den aktuella bränsleblandningen.

Med 98 oktan i tanken kan du räkna med att komma upp 99–100 oktan om du följer bruksanvisningen på flaskan med oktanbooster.

K-sprit är ett bra hjälpmedel om bilen har haft lite bensin i tanken en längre tid. Vid temperaturväxlingar fäller luften i tanken ut vatten och med tiden kan det bildas en rätt stor mängd som bensinen “flyter” ovanpå. Genom att hälla sprit i tanken får du inte mer än någon promille av vattnet att blanda sig med bensinen, men det viktigaste är att K-spriten hindrar vatten från att frysa och bilda isproppar, ty med sprit i tanken krävs det ofta ganska stora mängder vatten för att det ska uppstå driftstörningar. Under färd slår bilens rörelser nämligen sönder vattnet till små droppar som virvlar runt i bensinen.

Blyersättningsmedel är inget hokus pokus utan en nödvändig tillsats om du äger en gammal bil som byggdes för “blybensin”. Ty varje gång en avgasventil står öppen så utsätts den för ungefär samma behandling som om du blåste på med en stor skärbrännare.

I många gamla bilar vill det bildas is runt förgasarens munstycke vid en yttertemperatur på några få plusgrader. Vad som egentligen händer är att den avdunstande bensinen “stjäl” så mycket värme runt förgasarmunstycket att vattnet i luften bildar en ispropp som slutligen stryper bensinens framfart. Detta problem uppstår bara på bilar med dålig förvärmning av insugningsluften och sällan vid minusgrader då luften är torrare.

Bilar som inte vill gå riktigt bra med de CO-halter som Bilprovningen kräver kan klara sig från kastrerande förgasarinställningar om man blandar bensinen med 15 procent E85. Om du tycker att jag uppmuntrar till olagligheter med denna information så vill jag påstå att CO-halten på tomgång egentligen är totalt ointressant.

Det är ju bilens utsläpp under färd som smutsar ned miljön och en för snålt ställd förgasare som ger motorn en ryckig gång är sämre för miljön än en inställning som ger högsta möjliga verkningsgrad.

Både sant och falskt! I bilar med katalysator får INTE tvåtaktsoljan användas, ty den förstör katalysatorn. Till insprutningsmotorer utan katalysator. kan det däremot vara bra att blanda bensin och tvåtaktsolja. Men det är viktigt att bara blanda i 0,2 procent olja samt att de båda vätskorna inte har minusgrader, för då blandar de sig inte över huvud taget.

Bensintillsatser som lovar fler hästkrafter och lägre bensinförbrukning ska man vara väldigt skeptisk till. Sådant kvacksalveri är lika gammalt som bilismen och den här burken med “vattentillsats” är ett typiskt exempel. Den kommer från min egen hemkommun Vetlanda, men är antagligen ordentligt gammal, ty ingen av de äldre infödingar jag har talat med känner till fabrikatet.