Dubbfritt – bara dumt

Förbudet på Söder sågas i en ny rapport

MOTOR

Nu kör Stockholm stad i gång igen.

Och påstår att dubbdäck dödar.

Trots att ny forskning visar motsatsen.

Dubbdäck har varit förbjudna på Hornsgatan i Stockholm sedan årsskiftet.
Dubbdäck har varit förbjudna på Hornsgatan i Stockholm sedan årsskiftet.Foto: Foto: SCANPIX

Partiklarna från dubbdäcken har oförskyllt kommit i vanrykte, enligt en ny rapport från Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI.

Sverige har samma gränsvärden som EU trots att sammansättningen av partiklar skiljer sig mellan Sverige och Centraleuropa, skriver forskarna.

I Europa handlar det till övervägande delen om farliga förbränningspartiklar, som är små och kan vara cancerframkallande både genom sin storlek och för att de bär med sig cancerframkallande ämnen. I Sverige däremot kommer en stor del av partiklarna från dubbdäckens slitage på vägarna och de partiklarna är enligt forskarna på VTI inte lika farliga.

Spanien, som får in sandmoln från Sahara, har undantag från EU-normen. Sandpartiklarna motsvarar våra dubbpartiklar i storlek, sammansättning och farlighet.

Varför begär inte Sverige undantag när Spanien gör det? Självklart av ekonomiska skäl. Dubbarna sliter på asfalten.

Därför har Stockholms stad kört igång sin kampanj – dubbdäck dödar – igen. Och därför håller Claes Tingvall på Trafikverket fast vid sin åsikt om dubbdäck.

– Jag har inte sett rapporten, men det verkar vara politiskt tyckande, säger Tingvall och slår fast: Dubbdäck i stadsmiljö är ett problem.

– På Södermalm i Stockholm tvingas bilisterna till omvägar för att inte köra med sina dubbdäck på Hornsgatan, säger Lena Nerhagen, som gjort studien tillsammans med Roger Pyddoke. Man måste utvärdera konsekvenserna: kör folk längre, blir det fler olyckor och hur mycket ökar utsläppen? Det gäller att Stockholmspolitikerna inte biter sig själva i svansen.

EU har redan ett nytt regelverk där man betonar de riktigt små partiklarna.

– Kunskapen om vilka partiklar som är farliga går framåt, men tyvärr har vi svårt att ompröva våra regelverk, säger Lena Nerhagen.

– Det står i miljöbalken att man ska söka det billigaste sättet att förbättra miljön. Men vi har inte sett något enda exempel på att man undersökt konsekvenserna av ett dubbförbud,

säger Roger Pyddoke. Tvärtom får vi ett intryck av att en del myndigheter blir lobbyister och jobbar för saken utan att se till kostnaden för den enskilde.