Tjälen går ur jorden - då blir det bråttom

Dags starta vårarbetet i trädgården

NYHETER

Blomstertiden hägrar, inte allt för långt bort i tiden, solen kommer och trädgården prunkar.

Men det kräver en del förberedelser så att våra växter mår så bra som möjligt.

Så fort tjälen gått ur jorden blir det bråttom.

BÖRJA INTE FÖR TIDIGT. Maj-Lis Pettersson är hortonom och jobbar på entomologiska institutionen på Sveriges lantbruksuniversitet. Hennes råd: Börja inte trädgårdsarbetet för tidigt på våren.
Foto: LASSE ALLARD
BÖRJA INTE FÖR TIDIGT. Maj-Lis Pettersson är hortonom och jobbar på entomologiska institutionen på Sveriges lantbruksuniversitet. Hennes råd: Börja inte trädgårdsarbetet för tidigt på våren.

Allt ska ordnas medan jorden fortfarande är fuktig, men innan den har torkat.

- Men, säger Maj-Lis Pettersson, hortonom på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, det viktigaste är att inte börja för tidigt.

- Löven i rabatterna, till exempel, kan man gärna låta ligga kvar. De skyddar mot kalla nätter, stark sol, håller fukten och gödslar jorden när daggmaskarna börjar jobba och smular sönder dem.

Nytt jordlager vartannat år

För vi är dåliga på att jordförbättra, säger hon:

- För att undvika att växterna börjar visa rothalsarna bör man lägga på ett nytt jordlager i rabatterna ungefär vartannat år. Ett lass brunnen kogödsel är till exempel perfekt att använda som förbättring sent på hösten på styva jordar. Har man glömt detta, är det bra att tillsätta brunnen gödsel och kompostjord nu.

Kan man börja göra något åt gräsmattan redan nu?

- Man får inte börja förrän det vatten som kom i höstas har sjunkit undan ordentligt. Och det gäller även här att inte börja för tidigt, då förstörs gräsplantorna. De ska ha blivit gröna, gräset ska vara aktivt, då är det tid.

Kan man använda vertikalskärare för att få vattnet att rinna undan fortare?

- Har man för mycket vatten måste man dränera. Vertikalskäraren kan användas en gång på våren. Den stimulerar nytillväxt.

Gödsla när det grönskar

Det viktiga är att gödsla gräsmattan:

- Det bör man göra ett par gånger på våren, men inte förrän gräsmattan börjar grönska. Den som är ekologiskt sinnad använder granulerad hönsgödsel, annars finns handelsgödsel att köpa. Vad gräsmattan främst behöver är kväve, samt fosfor och kalium.

För den som vill byta ut sin maskrosmatta mot en gräsmatta blir det besvärligt:

- Det går inte att sticka bort alltför mycket maskrosor. Man får ta bort hela gräsmattan ner till två decimeter och tillsätta ny jord eller färdig gräsmatta i rulle, eller också fräsa den kontinuerligt under hela sommaren och så nytt på hösten. Men då får man ju stå ut med att inte ha någon gräsmatta under hela säsongen.

Klipp inte för kort

Mossa är nånting som finns i de flesta gräsmattor:

- Gräset måste ges en chans att konkurrera och kan då gynnas med näring.

Och man måste tänka på att inte klippa sin gräsmatta för kort. Ställ in klipparen på 4 centimeter, det ger en bra konkurrens.

Ett problem är var man gör av allt ris, kvistar och grenar. Ett uppslag är att göra en ny kompost och använda riset som underlag i den.

- Ett annat är att göra en grönsaksbädd där det finfördelade riset och kvistarna läggs i botten. Sen ska det täckas med ogrästuvor. Tillsätt gödsel och lägg över svart markväv, då växer inte ogräset, utan förmultnar.

Så fort tjälen har gått ur jorden är det också dags att möblera om i trädgården, om man vill det:

- Då flyttar man perenner och buskar. Senare på våren, då de redan har börjat växa, är risken stor att växterna dör om de flyttas.

Det är likaså dags att plantera nyinköpta träd, buskar och perenner efter tjällossningen:

- Vi ska vara rädda om fukten i jorden och sätta plantorna medan den är kvar. Det torkar upp mycket snabbare än man kan tro.

Gräv nya rabatter

Och när jorden inte är för kladdig är det också tid att gräva nya rabatter:

- Jorden ska kännas som i en nyöppnad jordpåse. Är den för våt förstör man strukturen på jorden. Den blir för kompakt, ytan får en skorpa och växterna trivs inte. Den nya rabatten ska grundgödslas med brunnen häst- eller kogödsel, plus en ytterligare förbättring med kompostjord.

Häcken som aldrig blev klippt i höstas kan putsas till lite försiktigt nu.

- Men regeln är att klippa på hösten. Sen räcker det fram till midsommar då den behöver en ny klippning. Två gånger om året räcker normalt.

Man ser en massa kala fula häckar i villaträdgårdar, vad beror det på?

- Fel sort kanske. Till exempel oxbär eller kornell är dåligt anpassade för det svenska klimatet. Exempel på häckväxter som trivs är måbär, häggmispel eller idegran.

Bränn bort ogräset

Ogräset i stenläggningen kan man ta itu med per omgående i alla fall:

- Det finns fler metoder. Den bästa är nog att bränna bort ogräset och fortsätta med det vartefter ogräset kommer upp igen. Salt är en förkastlig metod, det förgiftar andra växter som gärna sträcker in sina rötter under stenläggningen. Måste man ta till giftiga bekämpningsmedel får man pensla dit det på vart och ett ogräs. Det finns en s.k. ogräspenna med svamp på ute i handeln som går att använda på det viset.

Allt gammalt ris från klängväxter som ”börjar om från början igen”, dvs inte blommar på fjolårsskotten kan också tas bort redan nu:

- Humlen är ett exempel. Men av klematis finns båda sorter. Alp- och gullklematis, t ex, bör beskäras först efter blomning. Men om det kommer en hel liten skottskog där plantan står, kan man lugnt utgå ifrån att det rör sig om en växt som börjar från början och då tar man bort det som ser dött ut.

Det är alltså städning och putsning av tomten som gäller fram tills tjälen har gått ur jorden. Sen börjar allt det jobbiga. Och roliga.

TILLBAKA till aftonbladet.se/bostad

Ingegerd Ekstrand