Gilla läget – byt växtzon utan att flytta!

Omkring tvåtusen arter växer i Sven och Irénes trädgård. De har skapat förutsättningar för växter som egentligen inte klarar sig på de här breddgraderna.
Foto: Per Eriksson
Omkring tvåtusen arter växer i Sven och Irénes trädgård. De har skapat förutsättningar för växter som egentligen inte klarar sig på de här breddgraderna.
NYHETER

Här, vid fjällens sydligaste utlöpare, mellan Sälen och Älvdalen, trivs många känsliga växter – trots det karga klimatet i växtzon 7.

Följ med på ett förföriskt besök i Villa Blåkula.

Sven Ottosson och Iréne Tysk.
Foto: Karin Engman
Sven Ottosson och Iréne Tysk.

Regnet öser ner och åskan dundrar eftertryckligt när vi färdas mot den lilla byn Lövnäs i norra Dalarna. Sven Ottosson och Iréne Tysk möter oss i droppande regnkläder, men under vandringen genom de olika trädgårdsrummen avtar regnet. Så småningom kommer ljuset fram bakom de dramatiska molnen, och det blir en ljuvlig kväll i deras trädgård.

Skyddat trädgårdsrum

Här växer omkring tvåtusen olika arter. Att funkia, hosta, är en av favoriterna förstår man snart. Det finns 98 hostor i trädgården, de trivs i det varma och fuktiga vädret och har växt över alla bräddar i år.

Krukor med uppstammade fuchsior kantar vägen till Herbarium, ett skyddat trädgårdsrum mellan husväggen och två växthus.

Här växer olika örter, purpurklätt, fingerborgsblommor, stormhattar, riddarsporrar, löjtnantshjärta och fänrikshjärta. I ena växthuset övervintrar fuchsior, pelargoner och änglatrumpeter.

Iréne lyfter upp en del av en frodig växt vid husväggen och fram kommer små söta gröna frukter som påminner om krusbär. Det är en minikiwi.

Skimrande kula

–?Jag trodde inte det skulle bli någonting, tidigare har de blommat lite, men det har inte blivit någon frukt. Jag hade en hane och två honor, men så köpte jag en hane till ifjol och satte dit. Då skrämde jag den gamla så han befruktade alli­hop, skrattar Iréne.

En bit bort syns en liten dunge med riddarsporrar. De vita spirorna lyfts fram av en blå skimrande kula på pinne – en av många lekfulla detaljer i Irénes och Svens trädgård. En kula bland stenarna, keramikfigurer, vackra träformationer, fågelbad och målade stenar. Bakom varje hörn möts vi av något nytt.

Sven och Iréne började anlägga trädgården för tio år sedan. När de ett par år senare drog in jordvärme köptes ytterligare 3?000 kvadratmeter och trädgården är i dag ungefär 5?000 kvadratmeter stor.

Sven har grävt allt för hand. Tunga maskiner kan inte användas på grund av de nedlagda jordvärmekablarna.

Stjärnflockan är en favorit som återkommer på många platser.

–?Vi har väldigt många olika stjärnflocka. Den kallas ju för Linnés döttrar. I en av sina böcker skrev han ju om att han kom till en trakt där de pratade ett obegripligt språk och åt tidningspapper – de talade älvdalska och åt tunnbröd.

Skeptisk trädgårdsmästare

Gyllene triangeln är ett trekantigt trädgårdsrum som samlar verkliga zontrotsare, som forsythia och svart fläder.

–?Här har vi ett litet gullregn, och här har du valnöten.

Iréne pekar på en manchurisk valnöt som stått i trädgården under tre vintrar.

–?Ta den här, den är så ful så ingen köper den ändå, sa trädgårdsmästaren. Han trodde inte den skulle överleva här.

Vi rundar huset och ser från altanen ut över den vackra Vansjön. Framför oss i skuggan växer 50 olika sorters fuchsia. Totalt övervintrar omkring 60 arter i växthuset.

Vid stranden växer svärdsliljor.

–?De har växt till sig sedan 2001, jag trodde inte de skulle klara sig så här långt norrut.

Vi traskar vidare. Ur en luftig rabatt i vitt, rosa och blått reser sig en nätt hägg som lindat grenarna runt varandra. Den ser nästan ut som ett stort bonsaiträd.

Känns som en helhet

–?Vanlig hägg, som jag har klippt ur, berättar Iréne. Jag försöker hänga däruppe på hösten och ta ur så den inte blir så stor. Men grenarna har ingen försökt påverka, den har växt så där.

Bollpilen, Salix fraxilis ’Bullata’, återfinns här och var i trädgården, ofta använd som insynsskydd. Jättedaggkåpa är en annan återkommande växt, liksom den kinesiska smörbollen, Trollius chinensis, som lyser upp på olika platser. Alla återkommande växter bidrar till att hålla ihop den stora trädgården, den känns som en helhet trots att den rymmer så olika typer av trädgårdsrum.

Vi når fram till Sydpolen, en plats för avkoppling och rekreation. Humle och kungsljus strävar uppåt vid portalen, som leder in till en öppen yta av rött grus som sträcker sig ut i sjön.

Sydpolen är ett magrare område, längs kanten växer vänderot tillsammans med amerikanskt älggräs och fackelblomster.

–?Här doftar fantastiskt om kvällarna.

Mitt bland den fantastiska växtligheten spankulerar röd guld-

fasan och mandarinand omkring och ser kaxiga ut. I dammens mörka vatten simmar vita mignon-ankor och svarta smaragdänder. När solen skiner på den till synes svarta fågeln förvandlas färgen till grönt.

Vi vandrar vidare genom trädgården, bort mot en humleportal vid silverglittriga buskar. De silvriga buskarna är havtorn. En smalbladig buske som i kvällssolen, med ett stenlandskap i bakgrunden, plötsligt påminner om olivträd. De grå bladens skimmer mot kungsljusens spiror får den rejäla bärbusken att se smått exotisk ut.

– Vi har fått väldigt mycket bär, de brukar vara alldeles orange om hösten. Det är han- och honbuskar, i år har Romeo haft problem, men nu börjar han komma igång.

Önskebrunn av sten

Vi kliver in genom portalen och hamnar i ett nytt trädgårdsrum – i stenlandskapet.

Stora ytor täcks av olika typer av stenar, runda, kantiga och plattor av sandsten bildar olika mönster och formationer. En önskebrunn av röd sten står i centrum av en sittplats, där stolarna tillverkats av cementrör.

I närheten finns ett litet landskap med mossor och lavar. Sven har hämtat stora sjok av mossa från flata stenar i skogen som han rullat ihop som heltäckningsmattor.

Här har de sedan rullats ut med både blåbär och lingon, som fått sällskap av rosenrot.

I nästa del av stenlandskapet symboliserar gångstigen en uttorkad flodfåra som förbinder tjärnen med sjön. Längs ena sidan ligger stenskivor på varandra och bildar en slags trappstensfors med växter.

– Det här ska vara som en fjällbäck, därför är det vitt och blått.

En klätterhortensia, som inte ville växa vid väggen, blommar fint sedan den lagts över en av de övre stenarna. Bergormrot är en favorit, tillsammans med kungsljus som skjuter i höjden och ger stenplanteringen extra stuns.

Vi går vidare upp till de blå kulorna som gett trädgården sitt namn. Tre kulor svävar över trädgårdens centrala del, var och en monterad i ett gracilt torn av metallstänger som samtidigt fungerar som klätterställning för olika sorter av alpklematis.

Totalt över 50 pioner

– De där kulorna hittade Svens systerson när han var med på ett valfångstfartyg uppe i Ishavet. Det fick bli symbolen för trädgården.

En blå klematis, Clematis Tang, klättrar i den blå pergolan där det hänger en blå fisk i keramik för att ytterligare understryka förbindelsen mellan vattnen. I det här området finns många rosor, bland dem den randiga Rosa mundi, apotekarros, hurdalsros, och flera kanadensiska rosor. Rosorna blandas med dagliljor.

Utanför växthusen trängs pionerna. Rosenpion, svavelpion, dillpioner och vildpioner. Totalt finns långt över 50 pioner i trädgården.

I en skuggig del samsas olika sorters stånds, Liguralia, riddarsporrar och stormhattar.

En ligustersyren blommar för fullt. Den växer fortare än alla andra syrener och fungerar bra som vindskydd.

Det är inte svårt att förstå att många besökare hittar hit. Det är spännande att se vad man kan åstadkomma om man vågar gå sin egen väg och struntar i zonkartor och andras bedömning av vad som är möjligt. Enbart tack vare egensinniga visioner, experimentlust och skaparglädje.

FAKTA

5 genvägar till lyckad odling

1. Iréne köper tre växter av samma sort och planterar på tre väldigt olika ställen. Den som klarar sig bäst brukar sedan få sällskap av de andra två.

2. Riddarsporrar sås i oktober-november i krukor med sand. De ställs sedan ut, och snön får lägga sig ovanpå. Alla riddarsporrarna gror, och dessutom tar de inget utrymme inomhus.

3. En del växter klarar sig bättre om de får börja som frö. Så var det med Afrikas blå lilja, eller kärlekslilja som den numera kallas. Iréne satte först knölar som inte ville blomma, men när hon frösatte växten gick det bättre.

4. Gör en rejäl rabatt som rymmer allt som ännu inte kommit till sin rätta plats. Lägg dagstidningar i botten och fyll på jord så får du ett bra utrymme även för växter som sprider sig.

5. För att undvika isbränna på gräsmattorna slänger Sven och Iréne kalk och björkaska på snön. Det blir porer i isen som gör att luften går igenom.

Tufft klimat? Här är Svens och Irénes bästa tips

Höj upp rabatten

Foto: Karin Engman

?Upphöjda rabatter värms snabbare på våren och vattnet dräneras effektivt bort, vilket gör att tillväxten kommer igång tidigare.

Foto: Karin Engman

Skapa vindskydd

?Vindskydd är viktigt. Använd buskar, häckar, staket, plank eller spaljéer. Men se till att vindskydden inte blir för täta, då kan de få motsatt effekt med turbulens.

Bunkra värme

Foto: Karin Engman

?Använd massor med sten. Stenar magasinerar solvärmen, mildrar kalla nätter, och behåller värmen om hösten.

Jämna ut temperaturen

Foto: Karin Engman

?Vatten – som dammar, sjöar och andra vattendrag – bidrar också till att utjämna temperaturen. Men de kan samtidigt försena våren när is och vatten kyler omgivningen.

Så får du känsliga växter att trivas

1. Om hösten får känsliga växter ett granristäcke. Klätterväxter läggs först ner på marken. Granriset täcks sedan med odlingsväv. Snö är en stor tillgång, skotta gärna mer på växterna.

2. Känsliga rosor av ädlare sort kan jordslås under vintern. På Blåkula läggs isoleringsskivor som lock. När snön har smält är det dags att vädra rosorna, och sedan flytta ut dem i rabatten igen.

3. Blanda mycket sand och grus i jorden så får rötterna tillräckligt med syre, och får dessutom stå torrt vintertid. Men det innebär samtidigt att man måste vattna mer hela sommaren.

4. Näring krävs för att växterna ska stå emot köld och sjukdomar, men överdosera inte! Kväve, som finns i olika slags gödsel, får inte ges efter midsommar i landets norra delar. Lägg på kalium och fosfor på hösten, det behövs för att klara kylan. Iréne lägger på aska och benmjöl.

5. Den som kan vattna med sjövatten har en fördel, det är varmare och innehåller mycket näring.

Karin Engman