"Gamla hus är till för att återvinnas"

Emma och Davids 200-åriga drömhem är både ekonomiskt och ekologiskt.

Axebo byggdes 1799 i Småland. Två hundra år senare byggdes det upp i Skåne igen. Regnrännorna av trä har David tillverkat. Alla takpannorna på framsidan tillhör originalhuset och är gjorda för hand.
Axebo byggdes 1799 i Småland. Två hundra år senare byggdes det upp i Skåne igen. Regnrännorna av trä har David tillverkat. Alla takpannorna på framsidan tillhör originalhuset och är gjorda för hand.
NYHETER

Över de breda golvplankorna ligger trasmattor i samma färg som blåbär och mjölk. Elden sprakar i spisen.

Här, på gården Axebo ett par mil från Kristianstad, skapar Emma och David Carlsson sitt drömhem. Lika ekologiskt och ekonomiskt som underbart lantligt.

Himlen är klarblå och luften hög, kylan lurar runt husknuten. Men solens strålar värmer ändå mot den röda husväggen. Det enda som hörs är vinden som viner över de stora åkrarna. Vi blir stående en stund på stentrappan med ansiktena mot solen innan vi knackar på. Den gröna dörrens fönsterrutor klirrar lite när Emma öppnar.

Värmen från vedspisen slår emot oss, tillsammans med den underbara doften av trä och linoljefärg. Emma pratar med en mjuk småländsk dialekt.

– Kom in i köket! Här är vi nästan klara.

Var helt öde

Hallen är fortfarande lite joxig och har inte fått sitt slutgiltiga utseende än. Axebo genomgår nämligen en ordentlig renovering. Eller ”renovering” förresten ... man kanske snarare ska kalla det återupplivning. Huset var nämligen helt öde och djupt försjunket i sin törnrosasömn innan Davids pappa bestämde sig för att rädda det från en säker undergång.

Axebo byggdes redan 1799 och var i över två hundra år fast förankrad i den småländska myllan. Men på 60-talet blev Axebo tomt och ödsligt. Ingen ville bo i den stora, troligen ganska dragiga gården. Axebo förföll mer och mer, takpannorna lossnade och fönsterrutorna brast. Brandkåren fick upp ögonen för huset och ville använda det som övningshus. De skulle helt enkelt sätta eld på det.

Det var då som Davids pappa grep in. Han arbetar som byggnadsvårdare och hade vid en av sina resor från Skåne till Småland fattat tycke för huset. Han bestämde sig för att rädda de gamla timmerstockarna, och köpte huset.

– Pappas byggföretag plockade ner varenda stock och tog med sig allt till Skåne. Sen låg det i hans förråd i fem år, säger David, 37.

Då bodde Emma och David i en lägenhet i Stockholm. De tyckte om att bo i storstan, men båda hade en längtan till landet. Emma som älskar att handla på loppisar tyckte att lägenheten började blir för trång för alla fynd hon gjort, och David ville ut till naturen.

Flyttade till Skåne

– Jag hade en dröm om ett gammalt hus med själ. Trasmattorna slår an en ton av hemlängtan, trivsel och värme, säger Emma.

Emma och David bestämde sig för att flytta till Skåne. De köpte mark bara några hundra meter från platsen där David växte upp.

För två år sedan satte de spaden i jorden. Innan dess hade de påbörjat renoveringen av fönstren. David tog tjänstledigt från sitt jobb som lärare ett helt läsår för att jobba med renoveringen. Att sätta ihop huset var som ett jättelikt plockepinn. Varje stock hade märkts med en kod av siffror och bokstäver.

– Jag hade inte hållit på så mycket med hus och byggen tidigare, så mycket är nytt för mig. Men det har gått bra, säger David.

I dag sitter de två hundra år gamla fönstren med munblåst glas på plats. Åkerns och trädens färger smälter samman till en vacker tavla i det bubbliga glaset när man tittar ut. Ljuset flödar in.

Eko-renovering

– Gamla fönsterglas bryter femton procent mer ljus än nytillverkade, säger David.

Redan från början hade Emma och David ett eko-tänk kring renoveringen. De har till exempel förberett för att så småningom kunna värma upp huset med solenergi. Nu kommer mycket av värmen från vedspisen i köket och den öppna spisen i sovrummet.

– Och de här elementen, de hittade vi i ett rivningshus. Vi fick dem för femtio kronor styck, säger Emma och visar oss de vita nyputsade elementen.

De har låtit renoveringen ta tid. De har letat på loppisar och på nätet och någon gång till och med i grovsoprum. Eko-tänket innefattar också den ekonomiska aspekten.

– När det gäller vitvaror har vi satsat på att köpa nytt, eftersom det inte lönar sig att köpa begagnat. De nya är både energisnåla och håller lite längre, säger David.

Nya besticklådor

Köksinredningen är också nytillverkad. Den är gjord i massivt trä. Till och med fasta besticklådorna är designade efter Emmas och Davids rustika stil. Det kostade en slant, men i längden håller inredningen längre.

– Det är ju ingen idé att köpa en bänkskiva som måste bytas om några år. Nu kan vi slipa ner vår när den blir sliten.

Båda säger att de inte vill bo i ett museum, men att de eftersträvar att behålla husets gamla själ. Och de har lyckats väl. Köksväggarna är klädda med nyhyvlad panel, som målats med linoljefärg. En del trasmattor är nyköpta, och andra kommer från Davids mormor i Småland.

Bakom en av de vackert slitna dörrarna i köket ligger salen. Vi sticker in näsan. Där är det lite kyligare, och mörkare. Hit har inte renoveringen hunnit ännu. På golvet ligger ett gigantiskt pussel. Det är kakelugnen som fanns i Davids farmors föräldrahem, och som snart ska värma Axebo också.

– Gamla hus är till för att återvinnas. Förr byggde man i rustika material. Och många hus är gjorda för att kunna flyttas, säger David.

Han visar oss den ena kortväggen, där han har tätat med lera. Leran ger ett bra inomhusklimat eftersom det såväl suger upp som släpper ifrån sig fukt. På övervåningen har David och Emma också isolerat med malet tidningspapper.

– Cellulosaisoleringen hjälper huset att andas, utan att släppa ifrån sig värmen. Om man använder plast tätar man väggarna för hårt och fukten kommer inte igenom. Då måste man använda mekanisk ventilation. Det blir som att bo i en plastpåse, eller en tät galonjacka. Vårt hus fungerar mer som en gore tex-jacka, säger David.

De har också använt något som heter lindrev till att täta väggarna. Medan David timrade, puttade Emma in de smala remsorna av lin mellan stockarna.

Hittade friskt virke

David klappar på väggen. Kärleken han känner för huset går inte att ta miste på.

– När vi började skrapa på fönstren och hittade friskt virke under den nötta ytan blev jag förälskad. Det var innan vi ens satte ihop huset, säger David.

Han stampar lite i golvet.

– De här rejäla stockarna, de är underbara. Ser ni hur vackert knaggarna sticker upp.

David stryker med handen över kvistarna i det sammetslena golvet, nött efter två hundra års fotsteg.

– Jo, vi har blivit väldigt fästa vid huset. Jag längtar hem när jag är på jobbet. Även om det är arbete som väntar. Det är skönt att komma hem från jobbet och ställa sig och måla en vägg, säger Emma, som jobbar som informatör.

Men när de satte igång med projektet hade de ingen aning om hur mycket jobb som det faktiskt skulle kräva av dem. Nu har vägen blivit en del av målet. Och renoveringen har faktiskt stärkt deras relation.

– Det är underbart att göra det här tillsammans, vi har blivit väldigt starka tillsammans. Hade det gått ut över äktenskapet hade vi valt att leja bort mycket av arbetet. Det är inte värt att riskera något för husets skull.

Vi går vidare till tvättstugan. Där ligger en surdeg på jäsning. Emma bakar mycket själva. De plockar smultron, björnbär och hasselnötter runt knuten. David skjuter också ett och annat vildsvin ibland.

– Vi försöker dra vårt lilla strå till stacken och ha en hållbar livsstil, säger Emma.

Text: Viktoria Hansén

Foto: Magnus Liam Karlsson

FAKTA

Emmas och Davids tips för ett eko-hem med lantlig känsla

Fynda på loppis och auktion. Till exempel trämöbler, textilier, trädgårdsredskap och husgeråd.

Såpskura trägolv med kallt vatten och linoljesåpa. Det gör att golvet åldras vackert och det behöver inte någon annan behandling som till exempel olja eller lack. Dessutom doftar det fantastiskt gott.

Låt renoveringen av ett gammalt hus ta tid. Besluten blir mer genomtänkta och det finns till exempel tid att fynda material när möjligheten dyker upp.

Måla med miljövänlig linoljefärg med bra kvalitet, som man gjorde förr. Ytan får en vacker lyster och slits på ett fint sätt och träet kan andas och håller längre.

Gamla fönster kan få väl så bra isoleringsvärde som moderna treglasfönster och har, rätt skötta, längre livslängd. De är ofta så mycket vackrare också.

Tänk långsiktigt. En laminatskiva känns kanske tåligare och billigare än en bänkskiva av trä i köket. Men den går inte att slipa ner och oljas in när den slits.

Välj ett isoleringsmaterial till ditt hus som både miljö och människa mår bra av. Vi har valt cellulosaisolering, malet tidningspapper, som används med en konstruktion utan plast.

Kontakta folk inom byggnadsvård för att få kunskap om vad och hur byggnadsmaterial kan återanvändas. Mängder av vackra golv, dörrar, fönster byts ut i onödan. Ofta hade de gått utmärkt att renovera och använda.

Emmas lätta bärrutor

Fyll frysen med soliga bär på sommaren och du kan njuta ända in i iskalla vintern.
Fyll frysen med soliga bär på sommaren och du kan njuta ända in i iskalla vintern.

200 smör

6 dl socker

4 ägg

6 dl vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

250–400 g bär, färska eller frysta. Till exempel hallon eller blåbär.

Cirka 50 g mandelspån

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 175 grader.

2. Smält smöret i en stor gryta och

låt det svalna lite. Rör ner socker, ägg, mjöl och vaniljsocker och blanda till en slät smet. Häll ut den i en bakpappersklädd långpanna. Fördela bären över kakan och strö över mandelspån.

3. Grädda i 175 grader i ungefär en halvtimme. Dra kakan ur långpannan och vänd långpannan upp och ner över kakan så att den får svalna övertäckt. Skär i rutor.

Emmas surdegsbröd

Om du vill göra ett gott surdegsbröd fordrar det planering och mycket tålamod.

Du kommer att bli rikt belönad med ett fantastiskt bröd när du väl har lyckats.

Börja med surdegen.

Dag 1, blanda:

1,5 dl ljummet vatten

1 tsk honung

1,5 dl råg- eller vetemjöl

Lägg alltsammans i en liten keramikskål värmd med hett vatten, så kommer jäsningen igång lättare. Förvara på ett varmt ställe, till exempel i skåpet ovanför kylen, till nästa morgon.

Dag 2:

Värm en ny skål med hett vatten, lägg över degen i den och tillsätt ytterligare:

1 dl ljummet vatten

1 dl mjöl

Täck med plast och låt stå varmt. På kvällen upprepas samma sak: 1 dl mjöl och 1 dl vatten i en nyvärmd skål. (Likadant gör du morgon och kväll tredje dagen.)

Dag 3, blanda surdegen väl med:

1 dl mjöl

1 dl ljummet vatten

Täck över med plastfolie med några lufthål och låt stå i rumstemperatur i fem timmar. Konsistensen ska vara ungefär som filmjölk.

Gör om samma process igen: (1 dl mjöl och 1 dl vatten i en nyvärmd skål), vänta fem timmar till.

Och ännu en gång, den sista: (1 dl mjöl och 1 dl vatten i en nyvärmd skål) och låt stå över natten.

(Sammanlagt innehåller den färdiga surdegen ca 6,5 dl mjöl och 6,5 dl vatten, förutom den mängd som förbrukats i jäsningsprocessen.)

Dag 4:

Nu ska surdegen visa livstecken i form av bubblor. Häll i lite av den i en tätslutande glasburk och ställ i kylskåpet. Det blir grunden för nästa bak. Häll resten av surdegen i degblandaren.

Dags att baka brödet.

Tillsätt:

12 dl fingervarmt vatten

ca 2 kg vetemjöl

50 g salt

1. Arbeta degen i degblandaren på långsam hastighet i minst fem minuter. Det ska hinna bildas gluten så att degen, trots att den känns i lösaste laget, blir trådig när man drar isär den.

2. Vänd upp degen på mjölat bakbord och vik ihop den ett par gånger innan den läggs i en stor täckt bunke. Efter ca 1 timme tar du upp degen, trycker ur luften, viker ihop den och lägger tillbaka den igen.

3. Efter ytterligare en timme: ta upp degen, arbeta ur luften och dela upp den i fyra lika stora delar (använd våg) som placeras i fyra korgar med mjölade linnedukar.

4. Sätt ugnen på maxvärme, ca 250 grader, i god tid innan bröden är färdigjästa.

5. Efter ca 45 minuters slutlig jäsning välts degen försiktigt ur korgarna direkt på smorda bakplåten (använder du bakplåtspapper behöver inte plåten smörjas).

6. Placera först en långpanna med 1/2 dl vatten längst ner i ugnen, och ställ därefter in brödplåten. Obs! Sänk nu värmen till gräddningstemperatur, ca 200 grader.

7. Ta ut bröden efter 40 minuter och låt svalna på galler under duk. Njut!

Tips om mer surdegsbröd:

paindemartin.blogspot.com