ÅSIKT

Smittor, svält och död – vardag för katterna

Debattörerna: Så räddar vi Sveriges 150 000 hemlösa katter

Katthemmen är i dag överfulla. Genom att adoptera en hemlös katt från ett katthem förändrar du kanske inte hela världen, men du förändrar någons hela värld, skriver debattörerna.
Foto: Föreningen för Höörs hemlösa katter
Katthemmen är i dag överfulla. Genom att adoptera en hemlös katt från ett katthem förändrar du kanske inte hela världen, men du förändrar någons hela värld, skriver debattörerna.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Hemlösa katter kan leva i bostadsområden, sommarstugeområden, vid återvinningscentraler och i industriområden. De söker sig gärna till andra hemlösa katter. I de kolonier som bildas härjar smittor, ohyra och svält.

Det är okänt hur många hemlösa katter som finns i Sverige, men enligt nya siffror uppskattas antalet till omkring 150 000. Under den gångna sommaren har tusentals hemlösa, förvildade katter fött ungar.

Forskningen visar att de flesta inte klarar sig mer än ett halvår, de dör eller försvinner, men tillräckligt många överlever för att det ska bli fler hemlösa katter. Under sin livstid kan en enda okastrerad katthona få upp till 120 ungar.

När katterna blir många kan de börja ses som en sanitär olägenhet och kommunskytten kallas in. Detta gjordes under många år i bostadsområdet Backa Röd på Hisingen i Göteborg, men det kändes inte etiskt rätt att skjuta katterna. Skjutandet löste inte heller problemet på sikt eftersom nya katter hela tiden tillkom.

Ytterligare en aspekt var de skjutningar mot människor som förekommit på Hisingen. Av den anledningen kändes det heller inte bra att ha någon som gick runt i området och sköt katter.

För några år sedan beslöt man i stället att fånga in katterna för att kastrera, ID-märka och veterinärbesiktiga dem. Många av de infångade katterna kunde placeras i nya hem, men omkring 70 katter bedömdes vara så förvildade att det skulle ta mycket lång tid att socialisera dem. Dessa katter släpptes tillbaka i området efter kastreringen.

En volontärgrupp utsågs att sköta daglig tillsyn och matning. De skygga katter som släpptes tillbaka känner igen volontärerna och kommer trippandes när det är matdags. På så sätt kan matarna även se om någon katt har blivit sjuk eller skadad och behöver fångas in. Katterna fick också små vinterisolerade hus som skydd mot regn och vind.

Katterna i Backa Röd är ett bra exempel på att det går att minska lidandet för hemlösa katter. Metoden kallas TNR-M och står för trap, neuter, return och manage, eller fånga in, kastrera, återplacera och sköta om. Katter som kan omplaceras får hem, de som är för sjuka avlivas och de katter som är friska men förvildade, släpps tillbaka.

Metoden har visat sig vara mer effektiv än att döda katterna då kastrering minskar antalet katter på sikt. Metoden används internationellt som det värdiga och etiskt riktiga sättet för att minska lidandet för förvildade katter, men den är ännu relativt okänd i Sverige.

Det idealiska vore att katter inte överges alls av sina människor, men så som verkligheten ser ut behövs TNR-M just
nu för de katter som ändå blivit hemlösa och förvildade.

TNR-M är inte hela lösningen för att förhindra att fler hemlösa katter går en brutal framtid till mötes, men det är en del av lösningen. Sverige behöver snarast få en lagstiftning med krav på ID-märkning och registrering. Att överge djur är ett brott mot djurskyddslagen.

Djurskyddslagsutredningen har föreslagit att lagen får en ännu tydligare skrivning på den punkten. Det är människors brist på ansvar som är huvudproblemet till alla hemlösa katter. Du som skaffar, eller funderar på att skaffa, katt har ett viktigt ansvar att se till att katten är kastrerad, ID-märkt, registrerad och vaccinerad.

Katthemmen är i dag överfulla. Genom att adoptera en hemlös katt från ett katthem förändrar du kanske inte hela världen, men du förändrar någons hela värld.

Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt
Andrea Gunnarsson, leg djursjukskötare, Kastreringsbussen
Lucie Havelka, leg vet, Föreningen för Höörs Hemlösa Katter
Ann-Charlotte Hell, ordförande, SVEKATT
Miranda Oude Tanke, djursjukvårdare, Göteborgs Katthjälp

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.