ÅSIKT

Det är dags att slopa karensdagen – nu

Debattörerna: Den slår orättvist och drabbar i hög utsträckning lågavlönade kvinnor

Torbjörn Johansson, Tobias Baudin och Susanna Gideonsson kräver att karensdagen ska slopas: Den slår mot de som har deltid och de som jobbar natt och ofta har långa arbetspass. Detta handlar oftast om traditionellt kvinnodominerade låglöneyrken”. I stället vill de se ett karensavdrag.
Torbjörn Johansson, Tobias Baudin och Susanna Gideonsson kräver att karensdagen ska slopas: Den slår mot de som har deltid och de som jobbar natt och ofta har långa arbetspass. Detta handlar oftast om traditionellt kvinnodominerade låglöneyrken”. I stället vill de se ett karensavdrag.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Karensdagen slår orättvist och drabbar i stor utsträckning medlemmarna i de LO-förbund som organiserar kvinnodominerande yrken.

Det handlar om jobb där arbetstiderna ofta är långa och oregelbundna, anställningarna osäkra och hälsoriskerna stora.

Mot den bakgrunden har LO länge drivit frågan om att avskaffa karensdagen i sjukförsäkringen.

De analyser som är gjorda visar att över två miljoner anställda i vårt land går till jobbet minst två gånger om året, trots att de borde sjukskriva sig och stanna hemma.

Det motsvarar 50 procent av kvinnorna och 47 procent av männen på arbetsmarknaden. En viktig orsak till detta är karensdagen.

Så vitt vi förstår finns det i dag ett brett stöd i riksdagen för att ta ett steg i denna riktning och införa ett så kallat karensavdrag.

En sådan reform skulle innebära att ingen förlorade mer än 20 procent av veckolönen vid sjukdom.

Det finns flera starka skäl att avskaffa karensdagen och införa ett karensavdrag:

Minskad smittspridning

Eftersom karensdagen är väldigt kostsam för de som arbetar långa och koncentrerade arbetspass finns en påtaglig risk att dessa anställda, som förlorar mycket på att vara hemma, går till jobbet trots att de är sjuka.

De som arbetar i människonära kontaktyrken har lättare att bli smittade och smitta andra.

För dessa yrkesgrupper kan sjuknärvaron därför vara extra problematisk ur smittspridningssynpunkt.

Positiva folkhälsoeffekter

Dagens sjuknärvaro är ofta morgondagens sjukfrånvaro. Forskningen visar att personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de borde ha sjukskrivit sig, löper större risk för framtida sjukskrivningar, både korta och långa. Den sjuknärvaron som vi ser i dag är alltså ett hot mot den framtida folkhälsan, jobben och tillväxten.

Ökad jämlikhet och jämställdhet

Allra hårdast slår karensdagen mot de som har deltid och de som jobbar natt och ofta har långa arbetspass.

Detta handlar oftast om traditionellt kvinnodominerade låglöneyrken, som exempelvis butiksbiträden, undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter.

Till exempel kan en undersköterska som jobbar deltid med nattpass förlora mer än dubbelt så mycket av månadslönen på en karensdag, jämfört med de som jobbar vanlig arbetstid på vardagarna.

Detta är oacceptabelt ur såväl jämlikhets- som jämställdhetssynpunkt.

Dessutom bör de personer som har flera arbetsgivare, och som med dagens system riskerar att få flera karensdagar i samma sjukperiod, få samma inkomstbortfall som alla andra.

Nu är det hög tid för att regeringen att agera. Ett karensavdrag mildrar effekterna av den orättvisa karensdagen och är ett steg i rätt riktning. Ta detta viktiga steg!

För jämlikhetens och jämställdhetens skull!


Torbjörn Johansson, avtalssekreterare vid LO
Tobias Baudin, ordförande Kommunal
Susanna Gideonsson, ordförande Handels


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.