ÅSIKT

En fixering vid friskolor – och feltänkt

Friskolornas riksförbund: Stödet för kvotering hos allmänheten är svagt

Att en styrd blandning av elever skulle öka kunskapsresultaten saknar forskningsstöd, skriver Ulla Hamilton.
Att en styrd blandning av elever skulle öka kunskapsresultaten saknar forskningsstöd, skriver Ulla Hamilton.Foto: MAGNUS JOHANSSON
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Framgångsrik kunskapsöverföring som rimligtvis borde stå i centrum hamnar i bakgrunden, social ingenjörskonst där barn ska delas in i grupper efter bakgrund och lottning av platser hamnar i stället i förgrunden. Det är ett faktum när den av regeringen tillsatta och så upphaussade Skolkommissionen som skulle rädda svensk skola nu lagt sina förslag.

Sverige tillhör de länder som satsar mest på skolan. Frågan är hur resurserna används mot bakgrund av de medelmåttiga resultat som skolan levererar. För Skolkommissionen verkar det dock handla mer om hur pengar och elever ska fördelas än hur de faktiskt kommer till sin rätt. 

Samling för skolan är Skolkommissionen andra och sista betänkande. Och visst, nationella kunskapsmål är viktigt och det är bra att kommissionen bekräftar att friskolor och därmed mångfalden i skolan har kommit för att stanna. Men av kommissionen som skulle bli regeringens stora nummer blev det mycket lite konkret på det som faktiskt ökar kunskaperna.

Kommissionen vill styra resursfördelningen mer efter elevers bakgrund och införa en regel om att huvudmännen ska sträva efter socialt allsidigt sammansatta skolor. Man ska alltså få kommunpolitiker och rektorer att dela in barnen efter bakgrund. Kommissionen väljer att förstärka fokuset på var eleven kommer ifrån istället för hur vi får höga förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund, och ser till var eleven är på väg och dess potential. De elever som behöver stöd ska givetvis får det, men det behovet sammanfaller inte alltid med elevens bakgrund.

Att en styrd blandning av elever skulle öka kunskapsresultaten saknar forskningsstöd. Stödet hos allmänheten är dessutom svagt.

När Ipsos i februari frågade allmänheten om idén att kommunen tilldelar alla elever en skola med syftet att fördela elever så att det blir en jämn social fördelning mellan skolor i olika bostadsområden tyckte endast 14 procent det var en bra idé. Hela 66 procent var emot.

Självklart är det viktigt att elever oavsett bakgrund ska nå så långt som möjligt. Fler måste göra aktiva val av skola och informationen måste bli bättre. Vi välkomnar därför förslag om aktivt skolval från kommissionen. Men en uppifrån önskad blandning av elever ska inte ske på bekostnad av det fria skolvalet.  

Hela 85 procent av eleverna går i kommunala grundskolor. Skolinspektionen har visat på stora brister, inte minst i kommunala skolor när det gäller att ha koll på vilka elever som behöver stöd.

Det är beklagligt att kommissionen har så stort fokus på de 15 procent som går i friskolor, där ska engagemang och intresse från föräldrar genom dagens kösystem motarbetas genom att lottning införs om det finns fler än en sökande per plats.

Även här finns svagt stöd hos allmänheten enligt Ipsos. Det är nära dubbelt så högt motstånd än stöd för ett lottningssytem, 45 jämfört med 26 procent. Varför inte istället kräva att kommunerna göra sitt jobb? Kommunerna har idag ett uppdrag om att informera om möjligheten att välja skola som de inte lever upp till.

Låt framtidens skolpolitik handla om det som gör skillnad, om ledarskapet i skolan, vad som händer i klassrummet, om hur kunskapsöverföringen blir bättre.


Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.