ÅSIKT

Ceta-avtalet hotar fackliga rättigheter

Det är dags att den svenska regeringen sätter ned foten

Dagens debattörer är oroliga för arbetarnas fackliga rättigheter om handelsavtalet går igenom.
Dagens debattörer är oroliga för arbetarnas fackliga rättigheter om handelsavtalet går igenom.Foto: Bild TT
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Om ett par veckor röstar EU-parlamentet om att godta ett handelsavtal som kan få långtgående konsekvenser för fackliga rättigheter och svensk demokrati. Det är dags att den svenska regeringen sätter ner foten och stoppar Ceta-avtalet.

I avtalet finns omfattande skydd för utländska investeringar. Detta skydd är orimligt när det ställs i relation till vilken status fackliga rättigheter erhåller i avtalet. Faktum är att de paragrafer i Ceta som är tänka skydda arbetare inte behöver följas. På något annat sätt är det svårt att förstå det faktum att det fackliga kapitlet är helt undantaget från avtalets generella sanktionsmekanismer. Det betyder att såväl EU som Kanada kan bryta mot dessa artiklar i avtalet utan påföljd.

EU har sedan tidigare ingått ett avtal med Sydkorea, ett land som efter att avtalet ingåtts kontinuerligt brutit mot avtalets paragrafer om fackliga rättigheter genom att bl.a. arrestera fackföreningsledare.

Precis som i Ceta är Sydkorea-avtalets avsnitt om fackliga rättigheter undantaget från de påföljder som gäller på avtalets andra områden. Att EU i Ceta, trots erfarenheterna från avtalet med Sydkorea, undantagit fackliga rättigheter från avtalets sanktionsmekanism visar att de paragrafer som är tänkta att skydda arbetare bara är ett spel för galleriet.

Avtalets skydd för utländska investeringar handlar om att utländska företag via Ceta ges möjlighet att stämma Sverige utanför nationella domstolar i de fall de upplever en politisk åtgärd hotar värdet av dess investeringar. Liknande tvistlösningssystem har de senaste åren använts allt mer frekvent för att stämma stater som lagstiftar för att skydda allmänintresset.

Bara möjligheten att bli stämd har tidigare avskräckt länder som exempelvis Nya Zeeland från att anta striktare tobakslagar.

Det är oacceptabelt att ekonomiska särintressen ges den här typen av kraftfulla verktyg för att utmana lagstiftning till skydd för samhället.

Varje svensk regering skulle i framtiden behöva ställa sig frågan om vi anser oss ha råd med en stämning.


Samtidigt som riskerna med avtalet är många är de förmodade fördelarna marginella. Avtalets förespråkare talar om att det skapar tillväxt och jobb, men det är uttalanden som bygger på önsketänkande. Enligt EU-kommissionens eget underlag kommer avtalet i bästa fall att generera en framtida BNP-tillväxt på 0,03 %.

EU-parlamentets sysselsättningsutskott rekommenderade nyligen övriga parlamentet att rösta nej till avtalet med ett konstaterande att Cetas effekter på jobb och tillväxt i bästa fall är marginella. Detta beslut bör även socialdemokrater och miljöpartister här hemma i Sverige ta intryck av.

För när Ceta-avtalets knappt mätbara ekonomiska fördelar sätts i proportion till dess risker är det uppenbart att det här avtalet behöver stoppas.

6F är positivt inställda till frihandel. Problemet är att Ceta sträcker sig långt bortom avskaffandet av tullar. Vi vill se progressiva handelsavtal, där frihandel blir en väg till välstånd snarare än ökade klyftor och där demokratin väger tyngre än kommersiella intressen.

Passerar Ceta voteringen i EU-parlamentet krävs även ratificering i riksdagen. Det är vår mening att om EU-parlamentet misslyckas med att stoppa avtalet måste den rödgröna regeringen ta sitt ansvar och förkasta Ceta.


Mikael Johansson, ordförande Målarna
Johan Lindholm, ordförande Byggnads
Magnus Pettersson, ordförande Fastighets
Janne Rudén, ordförande Seko
Jonas Wallin, ordförande Elektrikerna


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook