ÅSIKT

Nej LRF, era förslag gynnar inte miljön

Replik i frågan om fler kor som en förutsättning för öppna landskap

Författarna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren håller med LRF om att det behövs kor för öppna landskap, men menar att dagens mjölkproduktion har lite med det att göra: ”Högmjölkande kor kräver näringsrikt foder och betar ytterst sällan de magra och artrika hagmarkerna.”
Författarna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren håller med LRF om att det behövs kor för öppna landskap, men menar att dagens mjölkproduktion har lite med det att göra: ”Högmjölkande kor kräver näringsrikt foder och betar ytterst sällan de magra och artrika hagmarkerna.”
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

REPLIK. Visst behöver Sverige fler kor för att vårda landskapet, men den intensiva mjölkproduktion som Palle Borgström från LRF förespråkar har väldigt lite med det att göra.

Dagens alltmer intensiva mjölkproduktion betyder allt mindre för att vårda det öppna, varierade odlingslandskapet.

Hård strukturrationalisering har resulterat i färre än 4 000 mjölkgårdar, regioner som helst saknar mjölkkor och kor som mjölkar alltmer.

Högmjölkande kor kräver näringsrikt foder och betar därför ytterst sällan de magra och artrika hagmarkerna.

Dagens högpresterande kor äter mer spannmål, soja och rapskakor och gräset kommer från åkermark. Många mjölkkor får nöja sig med ”motionsbete”, en markplätt nära lagården.

En del av mjölkkornas kalvar föds upp på gräsbete, men eftersom det finns mycket färre mjölkkor spelar deras kalvar mindre roll för hagmarkerna än tidigare.

Palle Borgström har ett konkret förslag, att det ska bli lättare att få nya större ladugårdar godkända, men det är inget som främjar hagmarkerna utan innebär enbart en fortsatt strukturrationalisering.

Samma tankegångar gäller i den livsmedelsstrategi som riksdagen ska besluta om, gårdarna ska bli större, färre och producera mera och det är något annat än att vårda landskapet.

Sverige behöver fler idisslare och kor som ger både mjölk och kött och som betar markerna i hela landet. Om vi satsar på en gräsbaserad mjölkproduktion med dubbelt så många kor kan vi kombinera hävdandet av hagmarker med nyttigare mjölk, bättre kohälsa, kolbindning, fler arbetstillfällen och bättre djurvälfärd.


Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist och författare
Gunnar Rundgren, författare och lantbrukskonsult


Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.