ÅSIKT

Jag skräms av hatet som nu sprids

Debattören: Hatarna använder sig av terrorattacken för att rekrytera fler hatare

Mirijam Johansson tycker att sociala medier svämmar över av hatare som utnyttjar lastbilsattacken i Stockholm: ”De som redan hatade får chans att sprida mera hat och hata ännu mer.” skriver hon.
Mirijam Johansson tycker att sociala medier svämmar över av hatare som utnyttjar lastbilsattacken i Stockholm: ”De som redan hatade får chans att sprida mera hat och hata ännu mer.” skriver hon.Foto: Urban Andersson
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Så har hatet då lyckats att slå rot efter den hemska terrorattacken – trots all kärlek, uppslutning och medmänsklighet från stockholmarna.

Jag ser det överallt i de sociala medierna. Hatet, främlingsfientligheten. Nästan så att de gläds att terrorattacken ägde rum för en dryg vecka sedan. ”Vad var det vi sa”, ”utvisa alla muslimer”, ”de flesta som söker asyl har inte asylskäl”, ”om 'dom' inte hade kommit hit så hade det inte hänt”, ”det är regeringens fel”, ”det är Löfvens fel”, med mera, med mera.

De som redan hatade får chans att sprida mera hat och hata ännu mer.
Det är fruktansvärt – det som hände och så djupt tragiskt att terroristen lyckades med att sprida det hat och främlingsfientlighet, rädsla och misstänksamhet som terrorn vill uppnå.

Nu kommer det att bli hetsjakt på de gömda, de som kanske har asylskäl men har fått avslag. Hatet gror och högerextremismen rider på vågen som en djävulens lakej. Det är vidrigt.

Jag älskar det Sverige som jag vuxit upp i, det fria landet och den värme och gemenskap som Stockholm visade efter attentatet.

Jag tänker på vad som kunde ha hänt med min man Patrik om han skulle ha gått där på Drottninggatan vid tiden för attentatet såsom han alltid gör, om jag inte just den dagen hade bestämt med min svärfar att han skulle hämta en grej som jag köpt på Blocket och skulle köra Patrik till Södertälje så av alla dagar så gick hans resa bort från Drottninggatan i stället. Det kunde ha varit han som blev överkörd, dödad, skadad eller vittne. Men det blev han inte.

Det är svårt att hindra terrorister och det är så mycket ondska i att mörda oskyldiga människor. Men jag kan ändå inte låta bli att tänka, vad gör det med en människa som har förlorat allt hopp?

Det pratas om hårdare asylprocesser och politik. Kanske är det tvärtom, har vi för hårda asylregler i Sverige?

Att ha kopplingar till terrororganisationer eller våldsbejakande extremism borde vara skäl för ett stopp redan vid landets gränser, men vad gör det med en människa när portarna till livet stängs?

Jag tänker mig att det föder desperation och ur det kan de mest vansinniga tankar och till och med handling växa fram.

Jag utgår från att de flesta som flyr hit har flytt från förtryck och/eller terror och har asylskäl.

Jag skräms nu av det hat som sprids och ger högerextremisterna vatten på sin kvarn att hata och rekrytera fler hatare och använde sig av terrorattacken i fredags för att sprida falska uppgifter som inte stämmer överens med verkligheten.

Jag avslutar med att uttrycka min tacksamhet till alla de som var i Stockholm under fredagen och som hjälpte sina medmänniskor och där främlingar blev vänner oavsett etnisk härkomst.

Det är vad Sverige är för mig – men jag ser hur hatet sprider sig och det om något gör mig livrädd.


Mirijam Johansson Wennmark, trebarnsmamma


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.