ÅSIKT

Vår plikt att kartlägga alla IS-återvändare

Alliansen: De våldsbejakande extremisterna mäts i tusental – nu måste vi agera

Rättsväsendet måste göra sitt yttersta för att klarlägga om återvändarna begått brott och i så fall väcka åtal. På grund av bevissvårigheter sker det dock relativt sällan, skriver debattörerna.
Foto: TT
Rättsväsendet måste göra sitt yttersta för att klarlägga om återvändarna begått brott och i så fall väcka åtal. På grund av bevissvårigheter sker det dock relativt sällan, skriver debattörerna.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Efter gårdagens fega och motbjudande attack kan nu Barcelona läggas till den allt längre lista av europeiska metropoler som drabbats av islamistiskt motiverade terrordåd. Vi minns också hur nazister var ett ovälkommet inslag under Almedalsveckan, samtidigt som vänsterextremister genomförde våldsamma upplopp vid G20-mötet i Hamburg.

Våldsbejakande extremism är alltså högst närvarande och måste motverkas varhelst den dyker upp. Allianspartierna har därför förslagit en rad åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism och regeringspartierna i konstitutionsutskottet har gått med på dem.

Det finns tre extremistiska inriktningar i Sverige, farliga var och en på sitt sätt.

Vänsterextremismens brutalitet visades nyligen i Hamburg. De säger sig tro på rättvisa och jämlikhet, men i själva verket tror de på den starkes rätt. Demokratin ger varje människa en röst, den tydligaste formen av jämlikhet, men de vänsterextrema accepterar inte demokratin när ”fel beslut” fattas. Den som kastar sten på polisen kastar också sten på demokratin.

Högerextremister har begått mord och andra våldsdåd i vårt land. De säger sig älska Sverige, men i själva verket hatar de allt Sverige står för – demokrati, yttrandefrihet och alla människors lika värde.

Militanta islamister anser att religionen ger dem rätten att mörda dem som inte lever enligt deras extrema världsåskådning. Genom sina terrordåd försöker de skapa splittring mellan muslimer och icke-muslimer. Deras extrema version av islam avvisas av den stora majoriteten av världens muslimer och en del av det förebyggande arbetet bör därför vara att stödja muslimska grupper som vill motverka extremism.

I Sverige räknas antalet våldsbejakande extremister inte längre i hundratal, utan i tusental. De av dessa som begår brott ska möta rättsväsendets fulla kraft men även det förebyggande arbetet måste bli bättre.

Tyvärr har staten varit alltför släpphänt i sin bidragsgivning, vilket lett till att antidemokratiska organisationer fått bidrag. Det finns en risk att detta även sker på kommunal nivå. Regeringen bör därför ta fram en nationell strategi för att säkerställa att inga statliga och kommunala bidrag går till antidemokratiska föreningar och samfund.

En annan fråga gäller återvändande IS-medlemmar. Rättsväsendet måste göra sitt yttersta för att klarlägga om återvändarna begått brott och i så fall väcka åtal. På grund av bevissvårigheter sker det dock relativt sällan. Åtgärder krävs därför för att försöka förmå IS-återvändare, som inte kan åtalas, att lämna sitt gamla liv.

De som tar steget måste då mötas av en professionell avhopparverksamhet. Det har funnits ett ensidigt fokus på att mobilisera kommunerna och invänta att frivilligorganisationer startar avhopparverksamhet. Det ska jämföras med Frankrike, där målet är att det i varje region ska finnas ett statligt center för återintegration av extremister. Konstitutionsutskottet anser därför att regeringen bör överväga om staten kan organisera avhopparverksamhet.

Vi lyfter också fram behovet av ökad kunskap i kommunerna om förebyggande arbete. Det krävs mer kunskap i skolan om hur radikalisering kan motverkas på ett tidigt stadium, till exempel hur man samtalar med elever som är i riskzonen.

Ensamma gärningsmän är ett allt större hot och därför bör problematiken med dessa tydligare tas med i det förebyggande arbetet. Det behövs mer kunskap om hur självradikalisering sker och vilka varningstecknen är.

Vi måste försvara demokratin mot extremismen – för att det är rätt, för att det är gott och för att det är vår plikt.

Andreas Norlén, ordförande i riksdagens konstitutionsutskott (M)
Per-Ingvar Johnsson, riksdagsledamot i konstitutionsutskottet (C)
Tina Acketoft, riksdagsledamot i konstitutionsutskottet (L)
Tuve Skånberg, riksdagsledamot i konstitutionsutskottet (KD)

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.