ÅSIKT

Fel att låta 24 timmar avgöra elevers betyg

Skolexperter: Att låta de nationella proven styra är en rejäl tankevurpa av regeringen

Skolexperter dömer ut regeringens förslag om att låta nationella proven få större påverkan på elevernas betyg: ”En elev har över 2000 timmar undervisning under högstadiet. Nu föreslår regeringen med att endast 24 av dessa timmar ska avgöra slutbetyget i nian. Det är de 24 timmar som de nationella proven tar att genomföra för en elev i årskurs 9. ” skriver de.
Foto: THINKSTOCK
Skolexperter dömer ut regeringens förslag om att låta nationella proven få större påverkan på elevernas betyg: ”En elev har över 2000 timmar undervisning under högstadiet. Nu föreslår regeringen med att endast 24 av dessa timmar ska avgöra slutbetyget i nian. Det är de 24 timmar som de nationella proven tar att genomföra för en elev i årskurs 9. ” skriver de.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. En elev har över 2000 timmar undervisning under högstadiet. Nu föreslår regeringen att endast 24 av dessa timmar ska avgöra slutbetyget i nian. Det är de 24 timmar som de nationella proven tar att genomföra för en elev i årskurs 9.

Samma sak riskerar gymnasieleverna, då deras slutbetyg i vissa ämnen kan komma att avgöras av hur det går på de nationella proven.

Sönderstressade elever, lärare som tappar sugen och försämrade kunskaper hos eleverna riskerar att bli följden.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström föreslår i dag i en remiss till lagrådet att de nationella proven ska få större påverkan på elevernas betyg. Det betyder i praktiken att de nationella proven styr betygen i fem ämnen och kan få stora konsekvenser för elevernas framtida studier. I årskurs 9 får man betyg i 17 ämnen.

Vid en första anblick kan det tyckas vara en bra idé. Det kanske blir mer rättvist än idag? Inte minst för att stävja den betygsinflation som uppmärksammats på vissa skolor. Men tittar vi närmare på idén, ser vi snabbt att de negativa konsekvenserna vida överstiger eventuella fördelar.

För det första skulle betygsstyrande nationella prov leda fram till ännu mer stress för redan mycket stressade elever. Nationella prov görs i årskurserna 3, 6 och 9 samt på en del gymnasiekurser. För årskurserna 6, 9 och gymnasiet skulle proven bli betygsavgörande, om regeringens idéer blir verklighet.

Oavsett vad du presterat under alla sammanlagda lektioner, inlämningsuppgifter, läxförhör, prov och laborationer under tre år i högstadiet eller på gymnasiet, kommer några få provtimmar att bli det enda som avgör ditt betyg.

Trots att de nationella proven bara testar en del av alla de kunskapskrav och förmågor som ett ämnesbetyg ska avspegla. Det sätter en enorm press på eleverna och där de med starkast nerver, snarare än den som lärt sig mest under den sammanlagda undervisningen, kommer vara de som klarar sig bäst. Om ett enda av delproven går dåligt, kan betyget dras ned med flera steg. Slutbetygen i årskurs 9 är avgörande för vilken gymnasieutbildning eleven kan komma in på och därför blir konsekvenserna mycket stora.

För det andra kan man fråga sig hur lärare ska göra för att inte bryta någon del av skollagen.

De nationella proven i svenska i årskurs nio genomförs till exempel i februari och mars. Ska elevens fortsatta undervisning och kunskapsutveckling under resten av vårterminen inte längre räknas?

Ska kravet att sätta in allt stöd en elev behöver för att utveckla sina kunskaper inte beaktas, eftersom ett underkänt betyg på ett nationellt prov ska väga tyngre än allt annat som eleven gör? Kan en lärare sätta ett högre betyg än det nationella provet utan att då bryta någon del av skollagen?

För det tredje skulle betygsstyrande nationella prov innebära en ytterligare urholkning av förtroendet för lärares kompetens. Läraren, som lärt känna sin elev under flera års tid och har den bästa sammanlagda bedömningen av elevens kunskapsnivåer, blir underställd ett nationellt prov, som bara ger en ögonblicksbedömning av elevens kunskap.

Hur ska vi locka fler unga att söka sig till att bli lärare om yrkesrollen avprofessionaliseras och tappar förtroendet från den offentliga uppdragsgivaren att göra en bedömning av elevens kunskapsnivå?

Att låta de nationella proven styra betygen är en ren tankevurpa från regeringens håll som vi hoppas aldrig blir verklighet.

Otillbörlig påverkan i lärares betygsättning får givetvis aldrig förekomma och måste tas på allvar, men det löser vi inte med en reform som riskerar att förgöra lärares professionella yrkesroll, elevernas hälsa och få en alltför stor påverkan på framtida studie- och yrkesval.

Höga förväntningar, tydliga krav, rätt insatser och rättssäker bedömning är viktigt att understödja men den väg som nu stakas ut är fel väg att gå.


Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet
Anders Jönsson, Professor i didaktik, Högskolan Kristianstad
Alli Klapp, universitetslektor Göteborgs universitet
Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer
Julia Lindh, förbundsordförande, Sveriges elevråd, SVEA
Hanna Forsgren, Ordförande i Sveriges Elevråd
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.