ÅSIKT

Allemansrätten får inte sabotera jakten

Jägare: Störningar från djurrättsaktivister och svampplockare är oacceptabla

Det är rimligt att användandet av allemansrätten är begränsat under jaktsäsongen, skriver Solveig Larsson och Mikael Hultnäs från Jägarnas riksförbund.
Foto: JOHNÉR
Det är rimligt att användandet av allemansrätten är begränsat under jaktsäsongen, skriver Solveig Larsson och Mikael Hultnäs från Jägarnas riksförbund.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Hösten börjar göra sitt intåg i Sverige och med den högsäsongen för att vistas i skog och mark. Skogarna fylls med bär och svamp och jaktpremiärerna duggar tätt: bockjakt, andjakt, björnjakt, ripjakt och älgjakt.

Med högsäsong i skogen är risken för konflikter mellan olika intressegrupper större. I Sverige har vi en unik möjlighet genom allemansrätten att vistas och ta del av naturen. En möjlighet som inte går att finna någon annanstans i världen. Tyvärr ser vi också att denna möjlighet missbrukas på många håll. Kommersiella krafter i olika skepnader utnyttjar möjligheten vi har för friluftsliv till att tjäna pengar på någon annans egendom. Detta i sig är inget bekymmer.

Problemen uppstår när markägare och nyttjanderättsinnehavare blir drabbade till följd av att någon hävdar sin rätt genom allemansrätten. Varje år så kommer det nya historier om bärplockare som etablerar läger i skogen och utnyttjar markerna långt utöver vad allemansrätten ger dem rätt till.

Nedskräpning, olovligt användande av vägar, överutnyttjande av resurser är andra exempel som vi ser rapporter om i dessa tider. Med en ökad närvaro i naturen ökar också riskerna för konflikter mellan olika grupper, till exempel mellan jägare och andra nyttjare.

Med allemansrätten följer rättigheter, såsom möjligheten att plocka bär och svamp och röra sig över någons mark, rättigheter som många är välbekanta med. Men likväl som att det finns rättigheter så följer det också skyldigheter. En grundförutsättning för allemansrätten är att nyttjandet av allemansrätten inte får negativt påverka markägarens eller brukarens ekonomiska intressen.

Vidare så har man som nyttjare av allemansrätten en skyldighet att ta hänsyn till växt och djurliv.

Detta förhållande klarlades till viss del i en dom från Högsta Domstolen (HD) 1996, där ett företag hade anordnat kommersiell forsränning på en fastighet med hänvisning till allemansrätten utan markägarens tillåtelse.

Den kommersiella verksamheten hade resulterat i åverkan på naturen, genom eroderade jordar, upptrampade stigar och så vidare. Verksamheten har också påverkat så att jakten och fisket på fastigheten avsevärt har försämrats eller omöjliggjorts. HD tryckte på i sin dom att arrangören klart hade överskridit vad fastighetsägaren måste tåla med avseende på allemansrätten och dömde till dennes fördel.

Jakträtten följer med äganderätten som är grundlagsskyddad och åtnjuter ett starkt rättsligt skydd. Grundprincipen är att man som ägare av en mark har rätt att bestämma över sin egendom. Det här innebär att rätten att utöva jakt på sin mark har företräde gentemot de som nyttjar marken med hänvisning till allemansrätten.

Med jakträtten följer också en skyldighet, både juridisk och moralisk, att anpassa jakten efter tillgången på vilt. Om det är mycket vilt ska jägarna alltså jaga mer, och tvärt om. Återigen – där det finns en rättighet finns det också en skyldighet.

Vi har under senare år sett ett antal exempel på när djurrättsaktivister rör sig i markerna med hänvisning till allemansrätten, med syfte att störa (läs: förstöra) jakten. Detta har blivit extra tydligt kring vargjakten, där det är mera regel än undantag att jägarna möts att djurrättsaktivister i skogarna.

Men även när grävlingsjakten startade i år, så har det förekommit aktiviteter vars enda syfte har varit att sabotera jakten, detta med hänvisning till att man använder sig av allemansrätten för att vistas i skog och mark. Detta är ett oacceptabelt beteende och en olaglig handling

Andra fall kan vara desto mer diffust, när kan man anse att ens svampplockning övergår från att vara inom ramen för allemansrätten till att övergå i en oacceptabel störning? Då det i lagtexterna inte är definierat vad som är exakt tillåtet enligt allemansrätten, vore det önskvärt att lyfta denna diskussion. Gärna med utgångspunkt i att brukanderätten av en mark alltid går före användandet av allemansrätten.

Med denna utgångspunkt är det rimligt att användandet av allemansrätten är begränsat under jaktsäsongen. Detta skulle innebära att kommersiellt nyttjande av allemansrätten till exempel bärplockning inte är tillåtet under jaktsäsong om det kan tänkas störa jakten.

Det borde i dessa fall åligga den som nyttjar allemansrätten att försäkra sig om att ens verksamhet inte stör annan verksamhet. Det åligger dessutom nyttjaren att försäkra sig om att ens aktiviteter inte påverkar växt och djurliv på ett menligt sätt. Denna gränsdragning är inte enkel och det en hel del gråzoner kring vad som anses kan störa brukanderätten.  

Det finns ett allmänintresse i att reglerna kring allemansrätten tydliggörs. Dels vilka skyldigheter som följer med allemansrätten, men också en större tydlighet från myndigheter vilka intressen som har företräde. 

Jägarnas Riksförbund jobbar för att ta till vara jägarnas och markägarnas intressen. Vi anser att brukande av mark alltid har företräde gentemot kommersiella intressen och andra aktörer som nyttjar allemansrätten.

Vi anser vidare att myndigheterna bör klargöra att störningar och inskränkningar i brukanderätten, inklusive jakt, som följer av det rörliga friluftslivet med hänvisning till allemansrätten är oacceptabla.

Vi anser också att störningar av brukanderätten skall leda till konsekvenser. Vidare vill vi att myndigheterna klargör vilka befogenheter man som brukare med stöd av äganderätten har när verksamheten störs med hänvisning till allemansrätten.  


Solveig Larsson, förbundsordförande Jägarnas riksförbund
Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent, Jägarnas riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.