ÅSIKT

Franzén borde läsa på om diskrimineringen

Replik från Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi, om missgynnandet av utrikes födda

Franzén torgför dåligt underbyggda påståenden och kostnaden för diskriminering går inte att beräkna, skriver debattören.
Franzén torgför dåligt underbyggda påståenden och kostnaden för diskriminering går inte att beräkna, skriver debattören.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

REPLIK. Thomas Franzén konstaterar att människor med utländsk bakgrund diskrimineras på arbetsmarknaden. Det har han rätt i.

Ett antal studier visar att utrikes födda personer (och personer födda i Sverige med utrikes födda föräldrar) får färre positiva svar från arbetsgivare än inrikes födda personer med motsvarande kvalifikationer när de söker efter arbete.

Franzén torgför också dåligt underbyggda påståenden. Han konstaterar att ”ekonomer kan räkna ut hur stor den statsfinansiella kostnaden är för att diskriminerade människor får bo i vårt land”. Detta är ett märkligt påstående. De studier som gjorts om hur invandringen påverkar den offentliga sektorns finanser fokuserar på hur skatter, transfereringar, socialförsäkringsavgifter och offentlig konsumtion (sjukvård, skola etc.) omfördelas mellan olika befolkningsgrupper.

Kalkylerna säger inget om huruvida diskriminering är orsaken till de omfördelningseffekter som kunnat beläggas.

De studier som publicerats i vetenskapliga tidskrifter eller i offentliga utredningar visar att den offentliga sektorn varje år omfördelar inkomster från den inrikes födda till den utrikes födda befolkningen till ett belopp motsvarande omkring två procent av Sveriges BNP.

Studierna visar också att flyktingmottagning är en kostnad för den offentliga sektorns finanser under lång tid efter invandring. Resultaten har passerat vetenskapssamhällets granskning, men Franzén hävdar raljant att de forskare som genomfört studierna ser sig som ”objektivitetens och sanningens riddare”.

Det finns problem med integrationen på arbetsmarknaden. Om orsakerna till detta finns en omfattande litteratur. I denna råder någorlunda konsensus om att utbildningsnivå, bristande språkkunskaper, avsaknad av sociala nätverk och kontakter samt förekomsten av diskriminering försvårar för utrikes födda på arbetsmarknaden.

Den bristande integrationen leder till att flyktinginvandringen blir en kostnad för de offentliga finanserna, men denna är alltså framdriven av en rad faktorer och inte, som i Franzéns resonemang, huvudsakligen av diskriminering. Kostnaden för diskriminering går alltså inte att beräkna.

Åtgärder är nödvändiga för att förbättra integrationen. Förbättras situationen förbättras också den offentliga sektorns finanser. Ett råd till Franzén är att ta del av den forskningslitteratur som finns kring utrikes föddas integration på arbetsmarknaden.

Att berätta dåligt underbyggda historier om diskrimineringens kostnader och raljant lägga ut texten om de nationalekonomer som studerat flyktinginvandringens påverkan på de offentliga finanserna tillför däremot ingenting till integrationsdebatten..

Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linneuniversitetet i Växjö

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.