ÅSIKT

Underkänt i matte får inte leda till utvisning

Lärarförbundet: Bra att asylsökande får plugga klart – men hur ska lagen kontrolleras?

I dag fattade riksdagen beslutet att ge de asylsökande barn som påbörjat en gymnasieutbildning, rätten att stanna kvar i Sverige för att slutföra sin utbildning. Ett klokt beslut, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.
I dag fattade riksdagen beslutet att ge de asylsökande barn som påbörjat en gymnasieutbildning, rätten att stanna kvar i Sverige för att slutföra sin utbildning. Ett klokt beslut, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Äntligen har Riksdagen fattat det humana och kloka beslutet att ge de asylsökande barn som påbörjat en gymnasieutbildning, rätten att stanna kvar i Sverige för att slutföra sin utbildning och därmed öka möjligheten till ett arbete och ett permanent uppehållstillstånd.

Det kan tyckas självklart, men så har det inte varit fram tills i dag.  

Som ordförande i Lärarförbundet har jag mött många lärare och elever som är förtvivlade över situationen. Det har gått så långt att ett stort antal barn har tyckt att det varit en bättre lösning att ta sitt eget liv än att leva ett liv i väntan på utvisning.

Det är så förfärligt att det knappt går att prata om. Men det är den verklighet som vi lärare och rektorer lever i. Det är den verklighet som tiotusentals asylsökande elever lever i. Vi kan inte blunda för att de svåraste av omständigheter inte bara finns någonstans långt borta. De finns här. I våra klassrum, rastrum och på våra skolgårdar.

Inget barn ska behöva leva med den ångest, skräck och osäkerhet som många gör i dag. Ingen lärare ska behöva uppleva att sina elever känner sig tvingade att gå under jorden, trots att de älskar undervisningen och gör framsteg i skolan. Ingen lärare ska behöva berätta för klasskamraterna en morgon att den vän de hade bredvid sig i skolbänken igår, inte längre finns med oss för att barnet tyckte att döden var en bättre utväg än det liv som väntade vid utvisning.

Därför är jag oerhört glad över den lag som precis klubbats igenom i Riksdagen i dag, som innebär att asylsökande barn ska ha rätt att gå klart en påbörjad gymnasieutbildning. Det innebär en stor lättnad för tusentals och åter tusentals elever och alla deras klasskamrater.

Det innebär också en seger för alla oss lärare, socialsekreterare, gode män och rektorer som stridit för att få en humanare lagstiftning på plats. Jag känner stolthet över det arbete vi tillsammans genomfört. Det är en pragmatisk lösning på ett akut problem och jag är glad över att en klok riksdagsmajoritet lyssnat på lärarnas nödrop.

Men, lagstiftningen är långt ifrån perfekt. Den är ett plåster på det sår som den tillfälliga asyllagen har rivit upp. Nu måste tillämpningen av lagen bli rätt.

Lagen innebär att en elev måste vara aktivt studerande för att omfattas av möjligheten att stanna kvar. Hur ska detta kontrolleras? Det många lärare och skolledare nu fruktar är att denna formulering kommer att innebära att en rapportering om olovlig frånvaro eller ett underkänt betyg i ett ämne kommer att betraktas som att en elev inte är aktivt studerande.

Om lärares betygssättning och dokumentation betraktas som migrationsrättsliga dokument, då blir vi i praktiken gränspoliser – utposterade i klassrummen.

För att lagen ska kunna bli verklighet måste skolorna ges förutsättningar att faktiskt ge dessa elever alla möjligheter som krävs för att klara sin gymnasieutbildning, det är vår roll.

Den nya lagen kommer att innebära en lindring, lättnad och en ytterligare chans för tiotusentals asylsökande elever, deras lärare och klasskamrater.

Men migrationsbeslut måste skötas av Migrationsverket och hållas borta från skolornas betygssättning och frånvarorapportering.


Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.