ÅSIKT

Våga fråga – så kan vi förhindra morden

Debattörerna: 2017 måste det dödliga våldet mot kvinnor tas på större allvar

Lotta Rudholm är ett av många offer under förra året för dödligt våld där en närstående var gärningsman. Samhällets olika aktörer måste nu tillsammans börja ta sitt ansvar, skriver debattörerna.
Foto: ANNA TÄRNHUVUD
Lotta Rudholm är ett av många offer under förra året för dödligt våld där en närstående var gärningsman. Samhällets olika aktörer måste nu tillsammans börja ta sitt ansvar, skriver debattörerna.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Uppsala, Muskö, Lund, Stockholm, Eksjö, Hökarängen, Hultsfred och Arlöv är alla några exempel på orter i Sverige där en kvinna, många gånger en mamma, blev mördad av en närstående under 2016.

Det finns ännu inte någon säkerställd statistik över hur många kvinnor som miste livet som följd av våld i nära relation under förra året. Statistik från tidigare år visar dock att cirka 17 kvinnor per år dödas av någon som de har eller har haft en nära relation med.

Flera granskningar av det dödliga våldet mot kvinnor visar att myndigheter haft kännedom om offren men inte agerat för att ge skydd och stöd.

Trots att lagstiftningen har skärpts för både socialtjänsten och hälso- och sjukvården missar professionella gång på gång att uppmärksamma våldsutsatthet och att fånga upp kvinnor och barn som uppvisar symptom på att vara utsatta för våld i nära relation.

Vi menar att samhället måste ta till krafttag för att statistiken för 2017 ska minska och att vi, liksom för dödsolyckor i trafiken, borde ha en nollvision för dödligt våld i nära relation. En förutsättning för att minska det dödliga våldet är att våldet upptäcks i tid. Ett första steg i riktning mot en nollvision borde således vara att professionella inom Myndighetssverige och hälso- och sjukvården börjar fråga.

Att ställa frågor om våld är ett sätt att upptäcka och uppmärksamma våldet. Genom att fråga visar vi att vi bryr oss, vi signalerar att våld inte är något normalt som en ska stå ut med och att våld inte är en, av samhället, accepterad och sanktionerad handling.

Forskning visar att många våldsutsatta söker sig till hälso- och sjukvården och socialtjänsten utan att berätta om sin våldsutsatthet spontant, men uppger att det hade underlättat för dem ifall personal ställt frågan. Upptäckten av våld ökar därmed markant när man aktivt frågar om erfarenhet av våld.

Vi menar att lagstiftningen på inget sett är otydlig när det gäller socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar att uppmärksamma våldsutsatthet. Socialstyrelsen framhåller att det ingår i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens uppdrag att uppmärksamma brukare eller patienter som visar indikationer på att vara våldsutsatta och verka för att dessa ska få adekvat vård, stöd och hjälp.

Personal inom hälso- och sjukvården ska om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att hon eller han har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående fråga den vuxne i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen. Socialtjänsten ska ha ett aktivt och uppsökande arbete som är riktat till dem som utsätts för våld av närstående.

Kunskap om detta ansvar lyser dock tyvärr med sin frånvaro bland personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Sverige. Många våldsutsatta vittnar om att de aldrig har fått frågan hos sin läkare, socialsekreterare eller psykolog och därmed aldrig heller sett en utväg från deras våldsamma partner.

För att fråga om våld behöver en ha kunskap om vad våld i nära relationer är och vilka symptom en våldsutsatt kan uppvisa. En förutsättning för att fler professionella ska börja ta sitt lagstiftade ansvar och uppmärksamma våld är således att kunskapen om våld i nära relationer ökar.

Vi menar att samhällets olika aktörer nu 2017 tillsammans måste börja ta sitt ansvar för att minska det dödliga våldet i nära relation, att lagstiftningen måste följas och att vi alla måste bli bättre på att fråga!

Låt oss ha en nollvision för det dödliga våldet i nära relationer så att vi i slutet av 2017 inte har 17 nya orter, kvinnor och än fler föräldralösa barn att lägga till statistiken.


Linn Moser Hällen
Eveliina Sinisalo


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.