ÅSIKT

Samhället bryter ned de psykiskt sjuka

Debattören: Josefin blev bara 14 år – rätta till systemfelen innan fler drabbas

Josefin skulle tas om hand, men samhället gjorde precis tvärtom. Vården och omhändertagandet förde hen bara närmre den punkt då hen inte orkade leva längre, skriver Jimmie Trevett.
Foto: Illustration: JENNY SVENBERG BUNNEL
Josefin skulle tas om hand, men samhället gjorde precis tvärtom. Vården och omhändertagandet förde hen bara närmre den punkt då hen inte orkade leva längre, skriver Jimmie Trevett.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. I dag är det självmordspreventiva dagen, och det är med sorg som vi kan konstatera att samhällets skyddsnät än en gång har brakat för dem som mår sämst psykiskt. Den här gången – Josefin, som bara blev 14 år.

Josefin skulle tas om hand, men samhället gjorde precis tvärtom. Vården och omhändertagandet förde hen bara närmre den punkt då hen inte orkade leva längre. Ska det få fortsätta vara så här?

Josefin har liksom många av våra medlemmar tillåtits att falla mellan stolarna. Det konstaterar socialchefen i Eskilstuna när han till Aftonbladet säger att socialtjänsten inte har ”kunnat kroka arm med landsting och psykiatri så som vi önskade”.

I stället för att se hens behov familjehemsplacerades Josefin, tvångsomhändertogs och flyttades runt 33 gånger innan 14 års ålder för att till slut placeras i ett hus med pansarglas, som övervakades av åtta vårdare, vilket Aftonbladet skrev om i granskningen ”Flickan bakom pansarglas”. Det är en skam. Nu kan vi konstatera svart på vitt att det bara ledde till att hen mådde sämre.

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) har arbetat i 50 år för att människor med psykisk ohälsa ska ha rätt till ett gott liv. Vi har sedan start arbetat för att tvånget inom den psykiatriska vården ska minska och att myndigheter ska samarbeta med varandra med ett enda mål för ögonen – att personen med psykisk ohälsa ska få möjlighet att återhämta sig.

Då krävs grundlig kunskap om olika psykiska tillstånd samt att personen involveras i vården och socialtjänstens insatser. Det är enda sättet att kunna må bättre.

I stället demoniseras fortfarande personer med psykisk ohälsa. Okunskapen är stor och byråkratin inom samhällets instanser, såsom socialtjänst och psykiatri, bryter ofta ned en.

Därtill används fortfarande tvångsåtgärder såsom bältning – även på barn – trots att det har kritiserats av FN med flera och trots att forskning visar att dessa metoder ofta leder till posttraumatiskt stressyndrom – alltså ytterligare en psykiatrisk diagnos, som orsakas av ”vården”.

Josefin hade utsatts för allt detta. Hen hade bollats runt i vården och socialtjänsten utan att någon har tagit huvudansvaret. Hen hade utsatts för tvångsåtgärder, frihetsberövande och troligtvis feldiagnostiserats. Det går inte att säga annat än att hens död nu i veckan är ett stort tragiskt misslyckade för hela samhället.

Det är nu nio år sedan riksdagen antog ett handlingsprogram för att minska självmorden. Programmets första åtgärdsområde är att ”främja goda livschanser för mindre gynnade grupper”. Samhället ska alltså förebygga att de som är mest utsatta mår så dåligt att de vill ta sina liv.

Vi på Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, organiserar många av de människor som uppfattas vara på samhällets botten och kan tyvärr konstatera att väldigt lite har hänt. Josefin är ett tragiskt bevis på detta. När barn tar sina liv innan de ens fyller 15, behöver allvarliga systemfel åtgärdas.

Se till att personer med psykisk ohälsa behandlas humant och med en helhetssyn. Ansvarig socialminister Annika Strandhäll (S) måste rätta till systemfelen nu. Innan fler drabbas.


Jimmie Trevett, förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH.


Fotnot: Josefins könsidentitet är oklar och vi väljer därför att använda oss av ordet hen.


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.