ÅSIKT

Bra – men LO glömmer bort de allra svagaste

Debattören: Facket fortsätter att sätta upp hinder för integrationen

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Det är bra att LO vill sänka lönerna för vissa grupper på arbetsmarknaden, samtidigt åsidosätter man än en gång de allra mest utsatta som behöver de enkla jobben. 

I början av förra hösten havererade regeringens planer på enkla jobb, efter att LO inlett en protestkampanj i Almedalen. Det var inte första gången LO ödelagt strategier för att hjälpa de allra svagaste in på arbetsmarknaden. Den så kallade “Jobbpakten” blev det inte mycket av eftersom LO inte ville dra sitt strå till stacken och när Centerpartiet öppnade för lägre löner för invandrare förra året kallade LO det för apartheid. Även Moderaternas förslag om ”Första-jobbet anställningar”, som på många sätt liknar det som LO nu lagt fram, har sågats av organisationen.

Att de mäktiga LO-förbunden hindrat de allra svagaste från att komma in på arbetsmarknaden har lagt integrationen på is i fler år.

Nu står nära en miljon människor utanför och Sverige har det största sysselsättningsgapet bland OECD-länderna med en arbetslöshet på över 22 procent för utrikes födda.

Som resultat av den stängda arbetsmarknaden har anställningssubventionerna exploderat, något som LO beskriver i rapporten och också erkänner de höga kostnaderna för. I januari i år var över 130 000 personer i anställningsstöd – en dubblering på 15 år.

Anställningsstöden kostar skattebetalarna mer än 20 miljarder årligen, vilket är mer än Polisen kostar. Att LO nu öppnar för lägre löner är därför glädjande.

LO erkänner att lönekostnader behöver sänkas på ett eller annat sätt och konstaterar också att tudelningen på svensk arbetsmarknad, att utlandsfödda har svårt att få en anställning, till största delen handlar om lägre utbildningsnivå och inte om diskriminering och strukturell rasism.

Utbildning, inte minst för vuxna, är en mycket viktig del av etableringen och det nya med Utbildningsjobben är att det inte är arbetsgivaren som ska ansvara för detta. Utbildningen ska ske i det reguljära utbildningssystemet och det ska dessutom vara arbetstagarens ansvar att utbilda sig.

Men även om utbildning är viktigt så är det inte troligt att man kan höja alla nyanlända med  grundskoleutbildning till den nivå som behövs för att vara konkurrenskraftig på den svenska arbetsmarknaden. Det behövs därför fler vägar till jobb.

Dessutom vill LO över huvud taget inte ta ansvar för den grupp som är i störst behov av lägre trösklar in på arbetsmarknaden. I rapporten skriver man uttryckligen att ”Som parter på arbetsmarknaden kan LO-förbunden inte bära ansvar för att underlätta etablering för den grupp som saknar grundskola. Stat och kommun bär ansvaret och behöver fullt ut ta det.”

Svenskt Näringsliv har dock länge pratat om vikten att släppa in de allra mest utsatta människorna på arbetsmarknaden, tillsammans med tunga akademiska institutioner som Arbetsmarknadsekonomiska rådet och OECD. För den här gruppen är enkla jobb viktigt.

Genom att sänka arbetskraftskostnaden för enklare tjänster skulle Sverige kunna öppna upp fler marknader likt RUT-sektorn, som bevisligen hjälpt många utlandsfödda kvinnor med låg utbildning in på arbetsmarknaden. De som inte har en färdig grundskoleutbildning står längst ifrån arbetsmarknaden, och ska vi ha kvar den svenska modellen i sin nuvarande form, måste fackförbunden ta sitt ansvar så fler får en chans att försörja sig på den svenska arbetsmarknaden.

LO har i dag tagit ett litet steg i rätt riktning, men förmår fortfarande inte hjälpa dem som behöver det allra mest.


Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.