ÅSIKT

Våra unga mår dåligt – minska skolstressen

Debattörerna: Det krävs insatser på flera plan för att bryta den psykiska ohälsan bland ungdomar

Ungdomar som tappat greppet om skolan beskriver ofta sig själva som värdelösa. För många unga blir det en ohanterlig spiral där de så småningom tappar kontrollen, skriver debattörerna.
Ungdomar som tappat greppet om skolan beskriver ofta sig själva som värdelösa. För många unga blir det en ohanterlig spiral där de så småningom tappar kontrollen, skriver debattörerna.Foto: TT
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Skolklockorna har ringt ut och en samling nybakade studenter går mot en framtid som vi hoppas blir ljus. Men våra beslutsfattare får inget sommarlov – och därför hoppas vi på Bris och Sveriges Elevkårer att de under sommaren funderar på den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga och hur det hör ihop med situationen i skolan.

Mellan 1986 och 2014 har andelen 15-åriga elever som anger att de får psykiska eller psykosomatiska besvär oftare än en gång i veckan fördubblats enligt undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten. Förra året handlade 4 av 10 av Bris stödjande kontakter med barn och unga om psykisk ohälsa.

Samtalen om psykisk ohälsa ökar dessutom ju äldre barnen blir – i åldern 16-18 år handlade hälften av samtalen om det. I samtalen till Bris finns ett tydligt samband mellan skola och psykisk ohälsa.

När barn och unga pratar med våra organisationer om skolan kopplat till psykisk ohälsa handlar det framförallt om deras svårigheter i skolan. Oavsett orsaken till att eleven mår dåligt är oron för hur hen ska klara av eller orka med skolan ofta stor. Om eleven börjar halka efter i undervisningen eller rentav slutar gå till skolan spär det på känslan av hopplöshet.

Ungdomar som tappat greppet om skolan beskriver ofta sig själva som värdelösa. För många unga blir det en ohanterlig spiral där de så småningom tappar kontrollen. Att försöka hantera både en ätstörning eller panikångest och oro och stress för skolan blir helt enkelt för mycket.

Under gymnasiet står mycket på spel. Många ungdomar har funderingar och oro för framtiden, och beskriver att de känner stress, antingen för att framtiden känns som ett oskrivet blad, eller för att eleven själv har en tydlig målbild men är osäker på om den går att nå. I dagsläget får varje gymnasieelev över tio betyg varje termin.

Bris och Sveriges Elevkårers erfarenhet är att de flesta unga är mycket medvetna om konsekvenserna av att inte klara skolgången och känner av pressen att hela tiden prestera för betygen.

Ungdomar som är stressade vill att skolsituationen ska fungera, men många saknar verktyg för att själva ta kontrollen. Tyvärr vittnar många också om att de inte får rätt stöd från vuxna.

I stället för att få hjälp att ta en paus från alla jobbiga tankar på skolan och betyg riktar vuxna i skolan, både lärare och elevhälsa, in stödet på just att höja prestationen i skolan. Det i sin tur ökar ungas stress snarare än att dämpa den. Här finns ett dilemma eftersom elevhälsans roll är att ge elever bästa möjliga förutsättningar att klara skolan.

Många unga önskar en mer tolerant gymnasieskola där det finns större utrymme att bemötas utifrån sina individuella förutsättningar, och där en elev tillåts ha svackor eller sämre perioder utan att det känns som att hela ens framtid äventyras. De vill ha möjlighet till balans mellan studier och fritid, och en mer jämn arbetsbelastning där allt inte koncentreras till exempelvis terminsslutet.

Det krävs många insatser på flera plan för att bryta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige. Vi tror att mycket jobb finns att göra i skolan. När vi tittat på frågan om psykisk ohälsa bland de äldre skoleleverna har vi dragit några gemensamma slutsatser:

Varje skola måste ha en fungerande elevhälsa som kan fånga upp och ge rätt stöd till barn och unga.

Även vårdkedjan i övrigt, från första linjens vård till BUP och annan specialistvård behöver stärkas och bli likvärdig i hela landet.

Oro för framtiden spelar roll för äldre tonåringars psykiska hälsa. Studie- och yrkesvägledning av god kvalitet är viktigt för att minska den oron.

Ämnesbetyg har flera fördelar, bland annat kan det minska stressen bland gymnasieelever. Det är därför angeläget att utreda behovet av att införa ämnesbetyg och slopa kursbetygen.

Magnus Jägerskog
Lina Hultkvist

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖRERNA

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Lina Hultkvist, ordförande Sveriges Elevkårer

DEBATTEN

Studier visar att de unga i samhället mår allt sämre och att det finns ett tydligt samband mellan skola och psykisk ohälsa. För att minska stressen krävs bland annat en fungerande elevhälsa som kan fånga upp och ge rätt stöd till den stora mängden barn och unga som lever med höga krav på att genomföra en lyckad skolgång, skriver debattörerna.