ÅSIKT

Vi måste sätta stopp för skuggsamhället

Debattörerna: Problemet med personer som lever i Sverige utan laglig rätt har sopats under mattan

Den misstänkte för terrordådet i Stockholm, Rakhmat Akilov, levde olagligt i Sverige efter att ha blivit nekad uppehållstillstånd. Vi måste göra upp med senare års rättsliga reträtt och återgå till ett system där svensk lag inte bara sätts på pränt utan faktiskt följs, skriver debattörerna.
Foto: TT
Den misstänkte för terrordådet i Stockholm, Rakhmat Akilov, levde olagligt i Sverige efter att ha blivit nekad uppehållstillstånd. Vi måste göra upp med senare års rättsliga reträtt och återgå till ett system där svensk lag inte bara sätts på pränt utan faktiskt följs, skriver debattörerna.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Det svenska ”skuggsamhället” har fått en allt större uppmärksamhet. Hur många som lever i Sverige utan laglig rätt vet vi inte. Mörkertalet antas vara stort och växande. Bara för 2017–2019 tror Migrationsverket att man kommer överlämna 30 000 ärenden till polisen där personen har avvikit.

Utöver de som lever illegalt finns det en växande grupp som befinner sig i ett slags partiellt skuggsamhälle. Personer som har fått ett uppehållstillstånd men på falska grunder. Nyligen redogjorde Rättsmedicinalverket för de första resultaten av ålderstesterna för ensamkommande ungdomar. Av 581 utförda tester visade 441 att personen var äldre än 18 år.

Enligt polisen finns det ett liknande problem med falska identiteter. Under flera år har man varnat för en omfattande svarthandel med svenska pass och id-kort. I en granskning av marockanska migranter hade 65 av 77 sökande uppgett falska uppgifter.

2014 kritiserades Italien av EU-kommissionen för att man inte registrerade asylsökare vid ankomst, i strid med Dublinförordningen. Under migrationskrisen 2015 kollapsade systemet fullständigt. Asylsökare som enligt EU-lag skulle söka asyl i första ankomstland kunde i stället åka vidare till andra delar av Europa. Många valde Sverige.

Under 2012–2016 sökte över 370 000 asyl i Sverige. Under merparten av dessa år har Migrationsverket haft svårigheter att säkerställa ålder, ursprungsland och identitet. Någon gränskontroll har inte existerat.

Det är svårt att säga säkert hur många som kan ha fått uppehållstillstånd på felaktiga grunder. Men kombinationen av det väldigt höga antalet asylsökare och bristen på kontroller talar för att vi står inför ett betydande problem.

Säkerhetssituationen i Europa kräver att vi reder ut vilka som befinner sig i landet. Det är oförlåtligt att fortsätta se på när terrordåd kan utföras i Sverige av personer som har förbrukat rätten att befinna sig här. Vi måste göra upp med senare års rättsliga reträtt och återgå till ett system där svensk lag inte bara sätts på pränt utan faktiskt följs.

I detta arbete är framförallt tre punkter viktiga:

  • Kartläggning. Omfattningen av skuggsamhället måste kartläggas av myndigheterna. Migrationsverket bör få ett särskilt uppdrag att se över tidigare beslut som kan ha fattats på felaktiga grunder. I de fall där detta har skett bör man kunna ogiltigförklara beviljade uppehållstillstånd. Ett system som redan introducerats i Norge.

  • Avveckling. Skuggsamhället måste avvecklas. Migrationsöverenskommelsen som Alliansen ingick med Miljöpartiet 2011 bör överges. En överenskommelse som skapat en paradoxal situation där myndigheter motverkar varandra i stället för att samarbeta för att svensk lag följs. Polisens förmåga att utföra avvisningar och inre utlänningskontroller måste stärkas. Sverige bör också ingå återvändandeavtal med länder som inte tar emot utvisade personer.

  • Blockering. Det tjänar lite till att ta itu med problemen om de riskerar att återupprepas. Vi föreslår därför att det blir obligatoriskt att genomgå ålderstest för ensamkommande. Testerna bör också kunna utföras retroaktivt. Ansvaret för att styrka sin identitet bör skärpas. Missbruk av svenska pass måste hindras och gränskontrollerna måste kvarstå till att EU:s medlemsländer lyckas komma överens om en hållbar migrationspolitik.

De senaste årens dogmatiska migrationsdebatt har bidragit till att problemen sopas under mattan. Kontroller och beviskrav framställs ofta som suspekt.

För en demokratisk rättsstat är detta inte hållbart. Det är dags att rikta strålkastarljusen mot skuggsamhället.


Petter Månsby, talskrivare för M-politiker och ekonom
Patrick Benabou, 1:e vice distriktsordförande, MUF Värmland


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

LÄS OCKSÅ:

Nya asyl-Sverige: Så många får nej till att stanna – lista land för land