ÅSIKT

Rätten att välja kön – fråga om liv eller död

Debattörerna: Hög tid att lätta på byråkratin för att få sitt juridiska kön erkänt

Det är anmärkningsvärt att regeringen dröjer med att lägga fram propositionen om en ny könstillhörighetslag och därmed utsätter personer för en situation där de tvingas strida i domstol för att få sin könsidentitet juridiskt erkänd, skriver debattörerna.
Foto: Thinkstock/Andreas Paulsson
Det är anmärkningsvärt att regeringen dröjer med att lägga fram propositionen om en ny könstillhörighetslag och därmed utsätter personer för en situation där de tvingas strida i domstol för att få sin könsidentitet juridiskt erkänd, skriver debattörerna.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. RFSL har drivit flera domstolsärenden mot Socialstyrelsens Rättsliga råd där personer nekats att få ett nytt, korrekt juridiskt kön. Nu företräder vi återigen en person som fått avslag på ansökan att få registrerat att hon är kvinna i folkbokföringen. Detta trots vallöften om förändringar och att det funnits ett färdigt förslag till lagstiftning på regeringens bord sedan januari 2015.

När kvinnan, som vill vara anonym, föddes fick hon ett manligt personnummer. Hon har dock sedan flera år tillbaka ett nytt namn och har levt och blivit bemött som kvinna.

Det har skapat stora bekymmer i hennes vardag att inte kunna legitimera sig som kvinna vid de tillfällen legitimation krävs. Det kan exempelvis vara när hon söker arbete, tecknar hyreskontrakt, hämtar ut paket på posten eller medicin på apoteken.

I dag är det Socialstyrelsens Rättsliga råd som beviljar ansökan om nytt juridiskt kön. Ofta kräver Rättsliga rådet dokumentation från en medicinsk så kallad könsutredning för att ansökan ska beviljas. Kvinnan påbörjade en sådan utredning för flera år sedan. I december 2016 skickade hon in en ansökan till Rättsliga rådet om nytt juridiskt kön som utredningsteamet stöttade fullt ut.

Rättsliga rådet avslog hennes ansökan med hänvisning till att det var oklart om hon kunde förväntas leva som kvinna i framtiden. Detta trots att inget i utredningen pekade på att så skulle vara fallet.

För oss har kvinnan beskrivit den stress det innebär att tvingas förlita sig på en myndighets nycker för att få rätten att betraktas som den en är juridiskt. Hon upplever att de som fattat beslut i hennes fall är saknar kunskap och att det är respektlöst att de fattar beslut utan att ens ge henne en chans att yttra sig.

Det som framgår tydligast, säger hon, är som i så mycket annat kring hanteringen av transpersoners vård och rättigheter en oförmåga att se att det handlar om livsviktiga saker. Hon upplever att det inte finns någon förståelse för att ett avslag i fel läge kan vara det samma som en dödsdom.

Ärendet vi nu driver med hjälp av Kerstin Burman, som är kvinnans ombud, visar tydligt på behovet av en ny könstillhörighetslag. Redan i januari 2015 kom en utredning som bland annat föreslog att ansökningar om ändringar av juridiskt kön helt skulle separeras från den medicinska processen och att Rättsliga rådet inte längre skulle vara inblandade i besluten.

Hanteringen av ändring av juridiskt kön skulle istället skötas av Skatteverket och vara en rent administrativ process, där den som önskade ändra juridiskt kön helt enkelt bara ska anmäla detta till myndigheten.

Det är hög tid att regeringen nu gör verklighet av de löften de gav inför valet 2014 och genomför de föreslagna förändringarna. Hitintills har regeringen pratat mycket om att de ska genomföra förändringar men inga konkreta förslag har presenterats.

I stället har finansminister Magdalena Andersson tillsatt en utredning som arbetar under stort hemlighetsmakeri på Finansdepartementet för att ta fram ett annat förslag än det som presenterades 2015. I dag är det oklart om regeringen tar steget fullt ut och kopplar bort det Rättsliga rådet helt från besluten om registrering av juridiskt kön. 

Det är anmärkningsvärt att regeringen dröjer med att lägga fram propositionen om en ny könstillhörighetslag och därmed utsätter personer för en situation där de tvingas strida i domstol för att få sin könsidentitet juridiskt erkänd. Det här är inte förenligt med en grundläggande respekt för transpersoners mänskliga rättigheter.

Magnus Kolsjö, tillförordnad förbundsordförande RFSL
Emelie Mire Åsell, förbundsstyrelseledamot RFSL
Kerstin Burman, jurist

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.