ÅSIKT

Vi är förbannade – inte tacksamma

Debattören: Mäns våld mot kvinnor är största hotet mot jämställdheten

Debattören Zozan Inci, Roks, tycker att det är långt kvar till jämställdhet mellan könen när kvinnor fortfarande misshandlas, trakasseras och förföljs.
Foto: TT/Frida Ekman
Debattören Zozan Inci, Roks, tycker att det är långt kvar till jämställdhet mellan könen när kvinnor fortfarande misshandlas, trakasseras och förföljs.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Tjejer kallas för hora i klassrummen. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 12,5 procent. Kvinnliga joggare får stå ut med dask i rumpan och sexistiska tillrop av män i motionsspåret. 16 kvinnor mördas i snitt per år i Sverige av en partner eller ex-partner. Kvinnliga artister och idrottare som Zara Larsson och Linnéa Claeson får dick-pics och dödshot av det enkla skälet att de är tjejer som tar för sig.

Könsmaktsordningen är ingen naturlag och vi kvinnor och tjejer är trötta på att trampa i lera utan att komma framåt. Varför ska vi vara tacksamma bara för att det finns ställen på jorden där det är ännu värre?

I ”världens mest jämställda land” som skryter om en feministisk regering känns det som om tiden står still. Jovisst, kvinnor får rösta, våldtäkt inom äktenskapet är sedan 1965 förbjudet och vi fick fri abort 1975. Hurra. Men resten då? Det är dags att tala om mäns våld mot kvinnor, det största hotet mot ett jämställt samhälle!

Så länge mäns hat och våld mot kvinnor består kommer vi inte röra oss framåt en endaste centimeter. Och det blir svårt för kvinnor och tjejer att känna tacksamhet över att leva i ett land som är mer jämställt än andra. Det räcker inte.

Så långt i resonemanget kan man redan höra larmet från kommentatorer som anser att vi överdriver. Då kan vi redovisa lite siffror som visar hur verkligheten ser ut:

Drygt 25 procent av kvinnorna i Sverige har någon gång utsatts för våld i nära relation, enligt utredningen Våld i nära relationer - en folkhälsofråga. Psykiskt våld i form av kränkningar, inskränkningar i frihet, hot och trakasserier är vanligast. Våld mot kvinnor är oftast mer upprepat än våld mot män, och mer än tio gånger fler kvinnor behöver uppsöka vård för skador till följd av grov misshandel.
Nationellt Centrum för Kvinnofrid vid Uppsala Universitet publicerade 2014 rapporten Våld och hälsa, som visar att kvinnor som varit utsatta för allvarligt våld drabbas av posttraumatiskt stressyndrom tre till fyra gånger oftare än kvinnor som inte varit utsatta. Depression är också enligt rapporten dubbelt så vanligt i denna grupp. Och misshandeln lämnar inte bara brutna revben, söndersparkade käkben och en trasig själ som minnen: Exempelvis är hjärtinfarkt två till fyra gånger så vanligt bland våldsutsatta kvinnor än bland kvinnor i samma ålder som inte utsatts för våld.

Enligt statistik från Brottsofferrådet, Försäkringskassan och Statistiska Centralbyrån publicerat i utredningen Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck från 2015, handläggs 11 000 fall årligen som rör sjukskrivning, rehabilitering eller aktivitetsersättning relaterat till misshandel, grov kvinnofridskränkning och olaga hot mot kvinnor.

Mäns våld mot kvinnor kostar alltså inte bara smärta, det kostar pengar, för oss alla som betalar skatt. I synnerhet för de av er som betalar mycket i skatt (läs män).

Roks driver drygt 100 kvinno- och tjejjourer och skyddade boenden över landet, något vi gjort i över 30 år. Förra året hade våra jourer över 50 000 stödsamtal med kvinnor och tjejer som hörde av sig till oss. Och vi tvingas ofta säga nej till hjälpsökande på våra skyddade boenden för att det är fullt.

Förstår ni nu varför vi är så förbannade? Varför vi blir tokiga på män, och kvinnor, som säger ”jag är inte feminist, jag är humanist”?

Varför vi suckar uppgivet när män måste kontra med ”det finns faktiskt män som blir slagna av kvinnor också?” (Som om vi inte tycker att det är lika vidrigt som allt annat våld?) Varför vi är så upprörda över att svenska domstolar tycker att pappor som hotar och slår mammor inför barnen ska ha delad vårdnad?

Nu är det dags för alla – politiker, makthavare, myndigheter, skolor och civilsamhället att syna sig själva. Vad kan vi göra för att Sverige ska bli jämställt på riktigt? Och ni män, hur kan ni verka för att nå jämställdhet? För det är väl det ni vill?


Zozan Inci
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖREN

Zozan Inci, ordförande Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks


DEBATTEN

I morgon är det Internationella Kvinnodagen, 8 mars. Men dagens debattör tycker att det är långt kvar till jämställdhet mellan könen när kvinnor misshandlas, trakasseras och förföljs.