ÅSIKT

Vet hut – ni är som huliganer, Almega

Debattörerna: Arbetsgivarorganisationen är inställd på konflikt från start

Valle Karlsson och Mats Ekeklint från Seko pekar ut Almega och vd:n Anna-Karin Hatt (infälld t v) som arbetsmarknadens värsting. ”Almega står bakom över hälften av alla strandade förhandlingar. Almega framstår mer och mer som arbetsmarknadens huliganer.” (Stora bilden är från tågstrejken i Skåne 2014). Konflikten nu gäller it-telekom och järnvägsinfrastruktur.
Foto: Krister Hansson/Åsa Ellsäter/Pernille Tofte
Valle Karlsson och Mats Ekeklint från Seko pekar ut Almega och vd:n Anna-Karin Hatt (infälld t v) som arbetsmarknadens värsting. ”Almega står bakom över hälften av alla strandade förhandlingar. Almega framstår mer och mer som arbetsmarknadens huliganer.” (Stora bilden är från tågstrejken i Skåne 2014). Konflikten nu gäller it-telekom och järnvägsinfrastruktur.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Årets förhandlingar med Almega har följt samma mönster som i tidigare avtalsrörelser. Denna gång är mönstret till och med ännu tydligare.

Den konstruktiva samtalston som vi har med andra arbetsgivarorganisationer lyser med sin frånvaro i avtalsförhandlingarna med Almega. Kollegorna i andra fackförbund har samma upplevelse.

Vår känsla är att Almega är inställda på konflikt redan från start. Medvetet driver de förhandlingarna till en punkt där samtalen måste avbrytas. Av totalt sju varsel om stridsåtgärder i årets avtalsrörelse är Almega motpart i sex.

Sekos krav i årets avtalsrörelse är samma löneökningar som alla andra fått – varken mer eller mindre. Men detta kan Almega, med vd Anna-Karin Hatt i spetsen, inte acceptera.

Vi tar vårt samhällsekonomiska ansvar och håller oss till det av industrin satta lönemärket. Nu sätter Anna-Karin Hatt hela lönebildningen på spel. Samtidigt är samma Hatt ute i debatten och målar upp en direkt lögnaktig bild av vad konflikterna handlar om.

I vårt fall försöker hon sätta en bild av att vi kräver mer än det så kallade lönemärket. Gång på gång använder hon samma mantra oavsett vad en konflikt handlar om. Man undrar om hon verkligen tror på det själv. En lögn blir inte mer sann för att man upprepar den gång på gång. Vem tror att LO och andra LO-förbund skulle stödja oss om det verkligen var så att vi krävde mer än andra?

Seko har, tillsammans med våra fackliga kollegor inom 6F, tillsatt en utredning för att se över den lönebildningsmodell vi haft i Sverige de senaste 20 åren. Vi ser att modellen haft svårt att utjämna löneskillnader. Och det är händelser som dessa, när Almega vill hålla nere de lägsta lönerna, som vi blir stärkta i vår åsikt att Sverige behöver en ny lönebildningsmodell.

Förra veckan tvingades vi varsla på spårtrafikområdet. Denna vecka tvingades vi varsla om strejk på telekom och järnvägsinfrastruktur. Motparten på samtliga områden är Almega. Alla gånger vi har varslat, utom en, sedan år 2013 har motparten varit Almega. Vi har flera arbetsgivarorganisationer som motparter, men hur kan det komma sig att vi inte kommer överens med just Almega?

Många av våra medlemmar har i dag arbetstider som gör att de inte kan få ihop ett fungerande arbetsliv. När vi nu kräver att detta ska förbättras slår Almega bakut och lägger ett bud som för många familjer innebär ett skilsmässobud. I praktiken handlar det om att en medlem ska behöva jobba 15 timmar i streck. Vem klarar det utan att det får konsekvenser?

För medlemmarna kan det ibland vara omöjligt att få ihop ett familjeliv, de kan inte följa sina söner och döttrar till träningar, hämta från förskolan eller skjutsa till kompisar. Detta vill Almega permanenta.

När de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna inte kan komma överens i kollektivavtalsförhandlingar kallas statliga Medlingsinstitutet in för att lösa upp knutarna.

Av totalt 64 medlingar sedan år 2013 är 33 påkallade av förhandlingar med Almega. Det innebär alltså att Almega står bakom över hälften av alla strandade förhandlingar. Almega framstår mer och mer som arbetsmarknadens huliganer.

Med sin kompromisslösa agenda ställer sig Almega vid sidan om andra arbetsgivarorganisationer. Vi undrar om alla företag som är medlemmar i Almega verkligen står bakom den stridslinje som deras arbetsgivarorganisation driver. De allra flesta arbetsgivare vill ta ansvar och genom diskussion komma överens med de anställda. Kan de ställa upp bakom Almega?

Almega har länge varit den mest aggressiva parten på svensk arbetsmarknad med en tydlig nyliberal agenda. 2013 uppmuntrade de till strejkbryteri och i årets avtalsrörelse har de visat hårdnackat motstånd mot låglönesatsningar till de som har de lägsta lönerna.

Man ska komma ihåg att Almega har en betydande finansiering av de statliga bolag som är medlemmar i organisationen. Ur det perspektivet blir deras agerande ännu allvarligare. Genom att vara medlem i organisationen stödjer exempelvis PostNord, Telia, InfraNord och SJ, Almegas agerande. Indirekt blir skattebetalarna en delfinansiär av Almegas propaganda. I slutändan faller detta tillbaka på den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Regeringen bör därför omgående visa att man stödjer den svenska modellen och inte tillåta att statliga företag finansierar Almegas antifackliga agenda.

Den svenska modellen har tjänat samhället väl. Låt inte Almega slå sönder den.


Valle Karlsson, Förbundsordförande, Seko
Mats Ekeklint, avtalssekreterare, Seko


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.