ÅSIKT

Sverige behöver ha fler kor – för miljön

Debattören: Utan betesdjur växer landet igen och fåglar och fjärilar dör

Palle Borgström, LRF, menar att fler kor är en förutsättning för en bättre miljö: ”Utan landets 340 000 mjölkkor som ystra springer ut på 100 000 hektar betesmark hotas vår natur.”
Palle Borgström, LRF, menar att fler kor är en förutsättning för en bättre miljö: ”Utan landets 340 000 mjölkkor som ystra springer ut på 100 000 hektar betesmark hotas vår natur.”Foto: Thinkstock
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Kosläppen är ett vårtecken i klass med storspovens sång och första glassen i solen.

Finns det någon tydligare bild av våren än den där Rosa, Blenda och Stjärna stampar och vill i väg?

Det är livet som står där, redo att riva ner vinterns slöjor och trampa ner snömöglet i jorden. Och så kommer ögonblicket när ladugårdsporten smälls upp och korna – svartvita, bruna, fläckiga – rusar ut och förbi. Vågen av betessläpp sveper över landet från söder till norr, från slutet av mars till juni.

Men djurens krumsprång och råmanden är inte bara ett skådespel som varje år lockar hundratusentals besökare till landets mjölkgårdar, utan också en del i ett större sammanhang: Sveriges ekosystem. Det vill säga hela vår växt- och djurvärld.

För utan landets 340 000 mjölkkor som ystra springer ut på 100 000 hektar betesmark hotas vår natur. Bara under de senaste tio åren har ungefär 50 000 hektar betesmark vuxit igen.

Utan betande kor dör utrotningshotade fåglar och fjärilar. Och det händer nu. Det sker medan du läser den här texten. Det här sambandet togs upp av Jan Wärnbäck, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF, i ett inslag i SVT Rapport den 2 maj. Han varnade för att fjärilar, fåglar och insekter riskerar att försvinna om inte betesdjuren blir fler. Hans resonemang stöddes av Anette Gustawson, mjölkföretagare i Roslagen. Hon sa att Sverige har för få kor.

Så, varför behöver vi fler? Jo, därför att mjölkkorna är själva förutsättningen för öppna betesmarker.

En tredjedel betas av så kallade mjölkrasdjur, det vill säga kor och deras kalvar. Mjölkproduktionen är också essentiell för att vi ska klara miljömålen ”ett rikt odlingslandskap” och ”ett rikt växt- och djurliv”, mål som riksdagen har satt upp.

Även Naturvårdsverket visade i sin senaste miljömålsuppföljning att Sverige behöver fler betande djur för att nå målen.

Men klimatet då? Metan från djur står för fem procent av utsläppen av växthusgaser i världen medan 75 procent av utsläppen av växthusgaser kommer från fossila bränslen, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Fokus ligger fel i debatten.

Så – precis som korna är ivriga att komma ut i hagen på kosläppen – står Sveriges bönder redo att även i fortsättningen ta ansvar för landets biologiska mångfald och matproduktion. Men då är det viktigt att politikerna ger rätt förutsättningar.

En bra metod är att lantbrukarna får ersättning för sitt arbete med att hålla hög djurvälfärd, det vill säga att få varje ko att må så bra som möjligt. En annan är att myndigheterna behöver vända på sitt synsätt och, i stället för att leta fel, se möjligheterna i de mjölkföretag som vill utveckla sina verksamheter.

För trots att korna är miljöarbetare och bidrar med så mycket bra till vår natur, så är det i dag mycket krångligt att till exempel få ett miljötillstånd för att bygga en större mjölkgård.

Även du som läser den här texten är viktig för den biologiska mångfalden. När du väljer mat som har producerats i Sverige bidrar du tillsammans med våra kor till öppna betesmarker och hjälper utrotningshotade djur och växter att överleva. Och då har vi inte ens nämnt att det även skapar jobb, högre bruttonationalprodukt, BNP, och ökad självförsörjning i en allt osäkrare omvärld.

Så tillsammans, kor och människor, kan vi nå fram till målet Sverige strävar emot. Ett land med rikt växt- och djurliv. En biologisk mångfald.


Palle Borgström


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖREN

Palle Borgström, ordförande LRF Mjölk

DEBATTEN

I klimatarbetet pekas ofta kor ut som en källa till miljöfarligt utsläpp. Men debattören menar i stället att djuren bidrar till en förbättrad miljö. ”Utan betande kor dör utrotningshotade fåglar och fjärilar.”