ÅSIKT

Diskriminering – en dyr affär för Sverige

Debattören: Invandrare och flyktingar betalar mindre i skatt och får mer av stöd och bidrag

 Jag är mycket kritisk över den aningslöshet och okunnighet i vetenskaplig analys som florerar i diskussionen om kostnaden för flyktingar, skriver Thomas Franzén.
Jag är mycket kritisk över den aningslöshet och okunnighet i vetenskaplig analys som florerar i diskussionen om kostnaden för flyktingar, skriver Thomas Franzén.Foto: JOHNÉR
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Människor med utländsk bakgrund, mörk hudfärg eller avvikande efternamn är diskriminerade. Det gäller inte bara nyanlända flyktingar utan även människor som är födda och utbildade i Sverige. Forskning visar att det är svårt för dessa att ens bli kallade till intervjuer om arbete.

De har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden och få lön som svarar mot deras kompetens. Ännu större är problemet för de som dessutom är nyanlända flyktingar särskilt om de inte är duktiga i svenska. 

Diskrimineringen leder till att de betalar mindre i skatt och får mer av stöd och bidrag.

Detta förstoras om diskrimineringen orsakar problem med hälsan. Ekonomer kan räkna ut hur hög den statsfinansiella kostnaden är för att diskriminerade människor får bo i vårt land. Detta görs allt oftare för människor som har ”utländsk bakgrund” och nyligen flytt från diskriminering i andra länder. 

Nationalekonomer som gör dessa kalkyler ser sig som objektivitetens och sanningens riddare och påstår sig på detta sätt räkna ut den sanna  kostnaden för flyktingar och invandrare.

Kalkylerna ligger sedan till grund för diskussioner om att avvisa flyktingar, stänga gränser och tvinga de diskriminerade att arbeta. De skall ges lägre bidrag, lägre anställningstrygghet och lägre löner. Genom att ge dem temporärt uppehållstillstånd sätter man extra tryck på dem. De blir utvisade om de inte fått arbete och de får inte ta hit sina anhöriga.

En räddning för dem kan bli att det skapas en sektor i för invandrare som anställer varandra. En tudelning av arbetsmarknaden, ekonomin och samhället.

Kalkylerna ger i sin tur omedvetet understöd för de som kämpar emot ett öppet samhälle med humanistiska värderingar. De får allt mer gehör för oanständiga påhopp på andra kulturer och religioner. Diskrimineringen ökar och gruppen framstår som allt kostsammare.

Kostnaden för flyktingar har två beståndsdelar. En del är vad som kan betraktas som omställningskostnader till exempel i form av språkinlärning och annan utbildning. I stor utsträckning är dessa kostnader i själva verket investeringar som ger inkomster i framtiden. Vi kan på olika sätt minska dessa omställningskostnader och se till att investeringarna blir lönsamma.

En annan del av de kalkylerade kostnaderna för flyktingar beror på att vi diskriminerar människor. Nationalekonomer skulle med sin metod kunna beräkna kostnaden för kvinnor, mörkhyade, romer, araber, judar, fula, kortväxta och överviktiga.

Diskriminering skall inte mötas med att öka utsatthet och tryck på de diskriminerade. Det förvärrar problemet och förstör vårt samhälle. Den skall mötas genom att vi belyser och motarbetar diskriminering. 

Jag är mycket kritisk över den aningslöshet och okunnighet i vetenskaplig analys som florerar i diskussionen om kostnaden för flyktingar. Det är skamligt att inte studera problemet ordentligt och lyfta fram att den kostnad de beräknar i själva verket i stor utsträckning är en kostnad för diskriminering av människor.

Att de inte får arbete och rimliga löner beror i hög grad på att de är diskriminerade. Genom att inte lyfta fram detta ökar risken för de åtgärder  och attityder som skapas i själva verket ökar rasism och utsatthet. Det är en orsak till att alltfler länder hamnat i en ond spiral med ökad rasism och minskad tillit mellan människor. Där politiker i normalt anständiga partier taktiserar (”triangulerar”) bort anständigheten för att inte förlora väljare.

En mer vetenskaplig ansats skulle leda till att vi fick en fullödig diskussion om hur vi alla kan bidra till att verka för ett mer anständigt och öppet samhälle. Det gäller inte minst företagssektorn och de organisationer som representerar företagen.

Begreppet ”gott företagsklimat” omfattar inte bara att samhället gynnar företagen. Ett gott företagsklimat skapas i företagen och måste stå i samklang med ett gott samhällsklimat.

Det finns stora vinster i att sätta problemen och kostnaden för diskriminering i centrum. En vinst är att den materiella välfärden och förmögenheten stiger om vi tar vara på människor.

Den största vinsten är dock att vi får ett mer humant samhälle, som ger oss alla oavsett hudfärg och bakgrund utrymme att forma vårt liv. Det är inte bara nyanlända flyktingar som diskrimineras. Om vi är nyfikna och öppna och efter bästa förmåga tar ansvar för hur vi behandlar varandra skapar vi ett mer solidariskt samhälle. Då blir vi alla vinnare. Det bygger på att vi ser till möjligheterna. Det förutsätter i sin tur att vi förstår problemen.

Uppgiften är inte enkel. Det kräver att våra politiker tar på sig sin viktigaste uppgift – att våga formulera en etik och stå för en vision om vilket samhälle de vill ha.

Valen i USA och England visar att inte minst unga människor vill rösta på något de är stolta över. Att fånga upp detta kan inte bara ge politisk framgång. Det är det bästa försvaret för demokratin.


Thomas Franzén, doktor i nationalekonomi. Fd riksgäldsdirektör och tidigare vice riksbankschef


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.