ÅSIKT

Muslimska mödrar – nu måste ni vakna

Debattören: Stå upp för våra barn och konfrontera hederskulturen

Mitt mammahjärta blöder vid tanken på att unga flickor hotas och i värsta fall dödas av sina egna föräldrar, på grund av vem flickorna umgås med eller på grund av att de inte är oskulder när de gifter sig, skriver Azra Gilani som invandrade till Norge i början av 70-talet. Bilden är ett montage.
Foto: JAN TOMAS ESPEDAL och TT
Mitt mammahjärta blöder vid tanken på att unga flickor hotas och i värsta fall dödas av sina egna föräldrar, på grund av vem flickorna umgås med eller på grund av att de inte är oskulder när de gifter sig, skriver Azra Gilani som invandrade till Norge i början av 70-talet. Bilden är ett montage.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Hederskulturen gör att flickor lever under dödshot från sina egna föräldrar. Bröder upphöjs till att "ta hand om familjens heder", särskilt när det gäller flickor.

Jag är första generationens invandrare och kom till Norge i början av 1970-talet från Pakistan. Som muslim och mor till fyra barn, tre flickor och en pojke, känner jag mig tvungen att ta upp detta ämne.

För det angår oss muslimska föräldrar lika mycket som det handlar om våra barn. Dessa handlingar har sin grund i det som är kärnan i våra barns uppfostran. En kärna där begrepp som "ära" och "skam" är centrala så fort en flicka föds.

Det är hög tid att föräldragenerationen står upp för sina barn och låter dem veta att vi inte accepterar detta förtryck längre. Mitt mammahjärta blöder vid tanken på att unga flickor hotas och i värsta fall dödas av sina egna föräldrar, på grund av vem flickorna umgås med eller på grund av att de inte är oskulder när de gifter sig.

Som förälder är det vårt ansvar att stödja våra barn, oavsett deras val av partner eller sexuella erfarenheter.

Vad som stör mig ännu mer är frånvaron av muslimska mödrar i den här debatten. Varför står ni inte upp mot denna behandling av våra flickor?

Har inte många av er upplevt samma förtryck som era döttrar utsätts för när ni var unga?

Jag skriver för de tusentals unga muslimska flickor som inte får uppleva kärlek och förtroende i sina egna hem.
Jag skriver i ett försök att väcka er föräldrar, vi måste agera nu. Och jag riktar mig speciellt till alla muslimska mammor: Det är vi kvinnor som måste stå upp mot mansdominerade begrepp som heder och skam.

Muslimska mödrar har sett hederskulturen från insidan, vi måste säga att nu räcker det! Oskuld eller inte, våra barn är mycket mer än sitt sexliv!

När mina barn växte upp, hade vi en öppen kommunikation i hemmet om ämnet som berör alla tonåringar i världen, vi pratade om flickvänner och dejting. Som för alla andra ungdomar så handlar det om att testa, ibland gå vilse och i slutändan lära sig något.

På vägen gav jag dem ett råd: Tänk inte på nationalitet när ni ska hitta en framtida partner. Detta gällde lika mycket mina tre flickor som min son. Vi uppmuntrade barnen att investera i utbildning, ofta utomlands, så att de kunde bli självständiga individer.

Mina råd blev kritiserade i konservativa muslimska kretsar.

Flera muslimska föräldrar berättade att de var rädda för att deras barn skulle "festa och dricka", det var synonymt med att vara "allt för modern". Mitt råd till dessa muslimska föräldrar är att se sina barn med nya ögon, och förstå att det är viktigt för barn att få tillhöra det land där de växer upp.

Det är lika bra att inse att hur mycket du än försöker, kommer du aldrig att kunna få dina barn att växa upp i enlighet med de kulturella normer som du växte upp med i ditt ursprungsland. Dessa unga européer tillhör en annan generation. Via skolan och det öppna samhället har de lärt sig att tänka helt annorlunda än oss.

Låt oss acceptera och respektera våra barn för dessa skillnader, och inte vara våra egna barns fiender.
För att ge barnen självförtroende och självständighet måste föräldrarna bli mindre rädda, och lita på sina barn. Nyckelordet här är förtroende.

Jag valde denna strategi när jag uppfostrade mina barn eftersom jag först och främst ville vara en bra mamma. En mamma mina barn kan tala med om svåra saker i livet, någon de kan lita på och räkna med när livet är utmanande. Jag ville vara en mamma som inte lägger onödiga restriktioner på mina barns liv.

En annan viktig faktor i uppfostran är jämställdhet. Det var helt naturligt för mig att alla mina barn ska vara med på idrottslektionerna, lära sig att simma och åka skidor. Det här är extra viktigt för att bygga upp självkänslan hos flickor.

Min erfarenhet är att det inte finns en enskild åtgärd för att komma bort från hederskulturen och begreppet heder. Vi måste kämpa för att flickor ska ha samma tillgång till att delta som pojkar, inte skilja dem åt.
Den måttstock som mäter kvinnors ära, måste upphöra. Det är överambitiöst att tro att vi i under vår tid kommer att kunna eliminera begreppet heder i andra länder. Men det är verkligen inte otänkbart att vi kan bryta mönstren här hemma.

En stor del av ansvaret har vi muslimska föräldrar, i samarbete med skolan och samhället.

Vi måste älska våra barn och accepterar dem för vilka de är. Acceptans skapar större öppenhet och förtroende. Vi mammor har en särskild roll här, våra barn behöver generositet och ovillkorlig kärlek från oss.

Det är obegripligt för mig att föräldrar pressar sina barn att leva i en livsstil som så småningom kommer att göra dem olyckliga, leda till psykiska problem och skapa ett gap mellan föräldrar och barn.

Att som förälder ta ett steg bort från de gamla, gemensamma, reglerna kostar på, det leder till allt från missnöje till trakasserier och hot. Men på längre sikt är det värt att vara den som vågar sticka ut hakan och konfronterar hederskulturen.
Mina barn är nu vuxna och etablerade, de har alla fyra tagit otraditionella val av partner. I dag, när jag ser mina lyckliga och framgångsrika barn, är jag mycket tacksam för att jag vågade vara principfast och stå upp mot den mansdominerade hederskulturen som talade om ära och skam.

Om jag skulle överföra en del av mina erfarenheter till andra muslimska föräldrar, så är det ett tydligt budskap till dig som är mamma: Sluta med sexualiseringen av våra flickor. Jag råder muslimska föräldrar att inleda en dialog med sina barn och dela erfarenheter med andra föräldrar som upplever samma utmaningar. Det finns ingen "ära" kopplad till flickors sexualitet.

Den enda äran är den vi uppnår när vi lyckas uppfostra våra barn till att bli anständiga människor.


Azra Gilani, 67 år och mamma till fyra nu vuxna barn.


En längre version av texten har tidigare publicerats på Aftenposten.


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.