ÅSIKT

Islam behöver fler kvinnliga imamer

Debattören: De manliga mullornas tolkning kan leda till mer våld, fattigdom och utestängning

Amina Wadud leder fredagsbönen i Oxford, England. Frågan om kvinnliga imamer är kontroversiell – men dagens debattör menar att tiden är mogen.
Foto: TT
Amina Wadud leder fredagsbönen i Oxford, England. Frågan om kvinnliga imamer är kontroversiell – men dagens debattör menar att tiden är mogen.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Varför är tanken på kvinnliga imamer som leder bön i församlingar bestående av både kvinnor och män så kontroversiell i många muslimska samhällen?

När feministen och professorn Amina Wadud 2005 ledde fredagsbönen i en församling med både kvinnor och män i New York, måste jag erkänna att även jag kände mig obekväm. Jag uppfostrades att tro att bara män kan vara imamer, något jag inte har ifrågasatt tills nyligen.

För egen del fick jag som ung under mina studier av Koranen lära mig att det var manliga imamer som skulle leda bön, att det alltid varit så och att det skulle så förbli.

Jag har tidigare efterlyst reformer inom min tro och under de senaste sex åren har jag studerat vilken bäring det finns i föreställningen att kvinnor inte kan leda män i bön.

Min slutsats är att det inte finns stöd för den föreställningen, faktum är att Koranen inte ens tar upp denna fråga.

I själva verket är villkoren för att vara budbärare av islamisk kunskap skicklighet och fromhet (Taqwa i den islamiska teologin). Egenskaper som på inget sätt är könsrelaterade.

Trots detta upprätthålls föreställningen att kvinnor inte kan leda män i bön, mestadels av dagens manliga mullor. På många håll är frågan tyvärr så pass kontroversiell att en öppen debatt är omöjlig trots att den redan för flera århundraden sedan diskuterades utan kontroverser. Som exempel kan nämnas Umm Waraqa, en kvinna känd för att ha lett män i bön under profeten Muhammeds tid.

I den pågående diskussionen citerar ofta manliga mullor tvivelaktiga hadiths, eller tar dem ur sitt sammanhang, i syfte att kritisera kvinnor som Wadud.

Ett återkommande argument är att kvinnors kroppsrörelser riskerar att väcka lust hos män. Men, är verkligen män så svaga att de inte har förmågan att fokusera på bön om de samtidigt ser en kvinna? Jag har svårt att finna stöd för den uppfattningen och ser det snarare som ett av männens medel att bibehålla sin maktposition.

Trots att det finns goda argument för att förändra den rådande ordningen anser många att tiden inte är mogen för den här kampen. I stället ligger fokus för många muslimska kvinnor – och män som stödjer framväxten av jämställdhet i muslimska församlingar och samhällen – på andra grundläggande mänskliga rättigheter som genom tolkningar av islamiska texter i dag inte efterlevs.

Min övertygelse är dock att om vi inte protesterar mot den här typen av imperialister inom islam kommer de att ta hem spelet och deras tolkningar att dominera. Tolkningar som kan leda till mer våld, fattigdom och utestängning.

Att begränsa kvinnors lika rättigheter är inte exklusivt för vissa tolkningar av Islam. Historiskt sett har alla världens stora religioner gjort detta. Den första kvinnliga rabbinen, Regina Jonas, rabbinordinerades 1935. År 1972, blev Sally Priesand världens andra formellt godkända kvinnliga rabbin. Sedan dess har alla grenar av judendomen, utom den ortodoxa, funnit vägar att ordinera kvinnliga rabbiner

Inom kristendomen tolkas bibeln olika – den katolska och ortodoxa kyrkan tillåter inte kvinnliga präster medan den protestantiska gör det. I båda fallen hänvisas till bibeln men tolkningen av den religiösa texten skiljer sig uppenbarligen åt.

I dag, 2016, lider kvinnor fortfarande av förtryckande feltolkningar av religiösa texter inom alla stora religioner. Det är dags att fler av oss troende ifrågasätter legitimiteten i de konservativa företrädarnas argument. Inget ämne bör vara för känsligt för att diskutera, inklusive frågan om att ha kvinnliga religiösa ledare.

Att försöka bryta de kvarvarande hindren för kvinnors deltagande i höga positioner inom religiösa samfund skulle sända ett tydligt budskap om att samfunden tar frågan om jämställdhet på allvar – ett budskap som skulle vara viktigt i dessa tider.

Akbar Abdul Rasul, statsvetare och reformistisk muslim

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.