ÅSIKT

Förbättra situationen för barnen i Östeuropa

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
OACCEPTABELT Över 60 miljoner barn lever i fattigdom i Östeuropa. Många barn växer upp i sämre förhållanden än före murens fall. När konferensen ”En generation i fara” inleds i morgon är det dags att göra något för att förbättra situationen. Två barn leker i ruinerna av Grosnyj.
Foto: LOTTE FERNVALL
OACCEPTABELT Över 60 miljoner barn lever i fattigdom i Östeuropa. Många barn växer upp i sämre förhållanden än före murens fall. När konferensen ”En generation i fara” inleds i morgon är det dags att göra något för att förbättra situationen. Två barn leker i ruinerna av Grosnyj.

I CENTRAL- OCH Östeuropa, Ryssland och Baltikum lever nära 60 miljoner barn i fattigdom.

En och en halv miljon barn finns på olika institutioner.

Det finns över 700 000 hiv/aids fall – de flesta av dem ungdomar. Över 18 miljoner barn är utan utbildning eller arbete, miljontals barn befinner sig på flykt som en konsekvens av olika väpnade konflikter i regionen – samtidigt ökar sexhandeln, sexuellt utnyttjande av barn, våldet, brottsligheten, självmorden, olyckorna, alkohol- och narkotikamissbruket?

Detta är långt ifrån den ljusa framtid som man hoppades på i samband med Berlinmurens fall för ett drygt decennium sedan. Då blev på kort tid 8 länder 27.

I morgon samlas i Stockholm parlamentariker, näringslivsledare, akademiker, kulturpersonligheter, ungdomar och representanter från olika enskilda organisationer, alla tongivande opinionsbildare från dessa 27 länder, för att delta i konferensen ”En generation i fara”.

Man samlas för att diskutera barnens och ungdomarnas utsatta situation och skapa en social rörelse för att förbättra situationen för de unga. Företagens sociala ansvarstagande kommer att diskuteras, hur man för en klok och framsynt politik, hur man engagerar det civila samhället etcetera.

Men konferensen är också ett led i att föra upp dessa frågor på den internationella dagordningen. Konferensen kommer att formulera ett dokument som kommer att presenteras vid barntoppmötet i september.

150 miljoner barn lever idag i de 27 länder i Öst- och Centraleuropa och det forna Sovjetunionen som befinner sig i en process att utvecklas från auktoritära, centralstyrda planekonomier till marknadsorienterade demokratier. Sedan tidigt 90-tal så har de flesta länderna beslutat om viktiga och radikala reformer som kraftfullt omvandlat samhällena i riktning mot demokrati och mänskliga rättigheter. Men dessa reformer har också skapat social oro och en stor del av befolkningarna har fått betala ett mycket högt pris för omvandlingen.

Enligt färska rapporter så lever idag 180 miljoner människor i fattigdom. Många av dem är barn och ungdomar. Samtidigt så ökar ojämlikheten och allt fler blir socialt utslagna. En kraftfull ökning av arbetslösheten drabbar familjerna på ett smärtsamt sätt samtidigt som socialförsäkringssystemen drabbas av nedskärningar. Detta får till konsekvens att familjerna har svårt att skydda barnen som ju är de mest sårbara.

Långt över en miljon barn är nu placerade på olika institutioner. Hälften av dem har minst en förälder i livet men de sociala omständigheterna gör många gånger att de inte klarar av att ta ansvar för sina barn utan känner sig tvingade lämna dem ifrån sig.

Utbildningssystemen, som är viktiga för att ge de unga förutsättningar att skydda sig mot utnyttjande och exploatering men också för att klara sig i stort är i dag utsatta för svåra utmaningar. Unicef har noterat att ett ökande antal barn endast genomgår grundskolan eller ibland inte ens det. Många gånger är både undervisningsplan och undervisningsmetoderna gamla och läromedlen förlegade. Detta är allvarligt och underminerar på sikt de ungas möjligheter att skaffa sig ett arbete och drägliga levnadsvillkor.

Hiv/aids sprider sig med en skrämmande hastighet. Det senaste året har fler hiv/aidsfall upptäckts i Ryssland än de senaste 20 åren tillsammans, i de baltiska staterna har antalet nyupptäckta fall fördubblats på kort tid. Hälften av alla smittade är under 25 år. Den överväldigande delen av dem är drogmissbrukare. Ett missbruk som drar till sig allt fler unga som inte känner någon framtidstro utan bara hopplöshet.

I den omvandling som startade med festligheter och omfamningar när öst- och västberlinare möttes och som då ingjöt framtidshopp och entusiasm om fred och dynamisk utveckling, befinner sig regionens och Europas befolkningar nu ett drygt decennium senare i en situation med tydliga vinnare och förlorare.

2001 kommer att bli ett viktigt vägskäl i arbetet för barnrättsfrågorna. När världens ledare i september i år samlas i New York för att delta i FN:s specialsession om barnens rättigheter så kommer de att diskutera vad som skett under de senaste tio åren. Det var då som man enades kring att formulera en ny global agenda för framtiden och man antog FN-konventionen om barnens rättigheter. Man kommer på mötet att se var man nått framgångar och på vilka områden det fortfarande finns angelägna insatser att göra för att tillförsäkra barn bra uppväxtvillkor.

Att många av barnen i öst- och Centraleuropa idag växer upp under dramatiskt sämre förhållanden än före murens fall är helt enkelt inte acceptabelt. Regionens politiker har ett ansvar för att föra en klok, framåtsyftande barnvänlig politik som garanterar att se till att de unga kan växa upp med god hälsa, skyddade från våld och exploatering och i värdighet, näringslivet kan genom ökat socialt engagemang vara delaktigt i att skapa villkor som är bra för den unga generationen, familjerna spelar en viktig roll i att skapa normer, de enskilda organisationerna gör redan idag betydande insatser för att stärka den demokratiska kulturen men också rent praktiskt genom biståndsinsatser. Även media, akademiker, kultursektor och många andra bidrar i detta viktiga arbete.

Men också för världssamfundet i stort är den växande fattigdomen och det ökande lidandet i Central- och Östeuropa, Ryssland och Baltikum – inte minst för barnen.

En gemensam global utmaning. Eller för att använda fredspristagaren, Tjeckiens president Vaclav Havels ord: ett stilla liv på randen av en vulkan är en omöjlighet. I dagens värld angår allt alla.

Kent Härstedt Ordförande Svenska Unicef

Anatoly Karpov Goodwillambassadör för Unicef

Mångfaldig Schackvärldsmästare