ÅSIKT

Orealistiskt om medicin till alla hiv-smittade

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Jag önskar det fanns en realism i Pehr Olof Pehrsson och Läkare utan Gränsers önskan om läkemedel till alla hiv-smittade (Aftonbladet Debatt 21/6).

Tyvärr gör sig MFS själva och andra en otjänst. MFS bidrar på ett oseriöst sätt till att inge människor i de fattigaste av de fattiga länder ett orealistiskt hopp. MFS bidrar även till att försätta politiker i Zambia, Malawi, Uganda och Sverige i en situation där de tvingas prioritera inköp av dyra antivirala läkemedel framför basal primärhälsovård, vaccinationer eller betydligt billigare malaria- och tuberkulosläkemedel.

I Zambia finns i dag cirka 120 kronor tillgängligt per person och år för hälsovård. Totalt är tolv procent av hela den zambiska befolkningen hiv-smittad. Med en årlig kostnad om 3 000 kronor (300 USD) för antiviral terapi innebär detta 360 kronor per person och år, det vill säga tre gånger så mycket som Zambia lägger på hälsovård totalt. Kravet på alla hiv-smittades rätt till läkemedel är orealistisk. Det finns helt enkelt inte pengar.

Jag har under de senaste två månaderna deltagit i arbetet med att skapa en global fond för aids och hälsa. Många regeringar liksom privata stiftelser har generöst indikerat bidrag. Realistiskt kommer fonden initialt att komma upp till en miljard dollar. Enorma pengar men i perspektivet av vad antiviral behandling kostar så räcker det inte långt.

Om man hypotetiskt skulle nå Afrikas närmare 25 miljoner hiv-smittade med behandling till en årskostnad av 200 USD innebär detta 7,5 miljarder USD per år! Om fonden, på grund av påtryckningar från bland annat MFS tvingas använda dessa pengar för antivirala läkemedel utnyttjar vi inte dessa pengar på bästa sätt.

Det är inte realistiskt att nå alla hiv-smittade i länder med svaga hälso- och sjukvårdssystem. Och detta är min allvarligaste kritik av MFS:s kampanj. Genom att lyfta fram läkemedelsfrågorna på det sätt man gör ger man sken av att just tillgången till läkemedel kommer att lösa alla problem. Lägre priser och bättre tillgång till läkemedel är viktigt men kommer inte att innebära att hiv/aids-katastrofen i Afrika är löst. Det som behövs är en kombination av fortsatt preventionsarbete bland annat med fokus på ökad öppenhet kring sexualitet, satsningar på ett ”paket” av basal vård, utveckling av hälso- och sjukvårdssystemen och förbättrad tillgång till läkemedel.

Det finns tyvärr inga enkla lösningar. Miljoner människor i Afrika dör i dag till följd av en rad olika sjukdomar. Sjukdomar som orsakas av smutsigt vatten, fattigdom och brist på mat. Med begränsade resurser är det extra viktigt att prioritera och se hur man på mest kostnadseffektiva sätt kan använda dessa resurser för att nå maximala hälsoeffekter. Effektiva hälso- och sjukvårdssystem med utbildad och motiverad personal är en förutsättning.

Sida och svenska regeringen har ökat såväl biståndet totalt som resurserna för hälsorelaterade insatser liksom riktade hiv/aidsinsatser. Vi behöver partners som MFS. Debatt är viktigt men lika viktigt är att tänka igenom konsekvenserna av det budskap man för ut.

Anders Nordström (läkare och chef för Sidas hälsoenhet)