ÅSIKT

Miljöinvestering ska inte ge högre skatt

DEBATT

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Svensk industri drabbas hårt av fastighetsskatten som infördes vid EU-inträdet 1996. Den ger i dag staten 1,6 miljarder kronor – dubbelt så mycket som beräknat. Investeringar i dyr, miljövänlig maskinpark höjer värdet på anläggningen och skattekonsekvenserna blir orimliga, skriver ekonomen Krister Andersson och ger exempel: sågverket Forsvik hade när det såldes ett taxeringsvärde på 600 000 kronor – men taxerades till 17 miljoner!

Krister Andersson
Krister Andersson

Skall investeringar i nya, mera miljövänliga, maskiner leda till högre skatt för företagen? De flesta skulle säkert svara Nej på denna fråga. Det svenska skattesystemet är emellertid utformat så att många företag tvingas betala extra skatt, i form av fastighetsskatt, på sina investeringar i maskiner och utrustning. Detta bromsar investeringar som annars skulle ge såväl bättre arbetsmiljö som mindre utsläpp.

När en industribyggnad har anpassats till maskiner och annan utrustning som finns i byggnaden på ett sätt som gör att den betraktas som "skräddarsydd" blir det fastighetsskatt på maskinerna.

Det är framför

allt vissa företag inom den tunga basindustrin som drabbas av denna snedvridande beskattning, exempelvis pappers- och massaindustrin, järnverk, gruvor, sågverk och raffinaderier. Ett antal industribyggnader får därmed mycket höga taxeringsvärden.

Konsekvenserna för det enskilda företaget kan bli fullständigt orimliga. Ett exempel är sågverket Forsvik som för en tid sedan såldes för 800 000 kronor, innefattande mark och byggnader. Eftersom taxeringsvärdet ska vara 75 procent av marknadsvärdet skulle det motsvara ett taxeringsvärde på 600 000 kronor. Sågverket hade i stället ett taxeringsvärde på 17 miljoner kronor beroende på att maskinerna på sågverket räknades med. Det betyder att sågverket betalade fastighetsskatt utifrån ett taxeringsvärde som var 30 gånger högre än vad det skulle ha varit för ett annat industriföretag.

För ett företag

som genomför miljöförbättrande investeringar på 100 miljoner kronor, och som har 30 anställda, innebär den extra fastighetsskatten på maskinerna en merkostnad på 10 000 kronor per anställd varje år. Självfallet påverkar detta viljan att göra investeringen och utrymmet för löneökningar minskar. Resultatet blir en sämre arbetsmiljö i företaget, och att gammal utrustning som förorenar mer används.

När fastighetsskatt för industrifastigheter (industri- och kraftverksbyggnader) infördes i samband med EU-inträdet 1996 beräknades skatten bidra med 800 miljoner kronor per år. Utfallet är emellertid ett skatteuttag på dryga 1,6 miljarder kronor, det vill säga cirka 800 miljoner mer än beräknat.

Att slopa fastighetsskatten på den maskinella utrustningen i de skräddarsydda byggnaderna skulle leda till ett skattebortfall på mindre än 200 miljoner kronor. Skatten skulle alltså även i fortsättningen ge större skatteintäkter än beräknat.

Näringslivets Skattedelegation har

utarbetat ett konkret förslag som skulle lösa denna problematik. Den har vi presenterar för finansdepartementet. I sak får vi medhåll, och även LO och ett stort antal socialdemokratiska kommunalråd inom S-nätverket har gett oss sitt stöd i denna viktiga fråga. Vad som saknas är politiska beslut att avskaffa denna snedvridande beskattning som hämmar företagens investeringar och miljöarbete. Inget annat EU-land har en sådan skatt på företagens investeringar.

Om Sverige skall vara ett föregångsland i miljöarbetet, måste denna skatt avskaffas.

Tyck till:

Krister Andersson Näringslivets skattesakkunnige Svenskt Näringsliv