ÅSIKT

Ja till mångfald – men rensa ut månglarna

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
INTE FÖR ALLA Allt fler rapporter slår hål på myten om valfriheten inom skolan. Många friskolor kringgår bestämmelserna om en avgfitsfri grundskola och tackar de föräldrar som betalar de formella avgfiterna. Dessutom har de infört urvalssystem. Nyligen nekade en friskola i Täby vissa elever tillträde.
Foto: BJÖRN LINDAHL
INTE FÖR ALLA Allt fler rapporter slår hål på myten om valfriheten inom skolan. Många friskolor kringgår bestämmelserna om en avgfitsfri grundskola och tackar de föräldrar som betalar de formella avgfiterna. Dessutom har de infört urvalssystem. Nyligen nekade en friskola i Täby vissa elever tillträde.

Vinster inom vård, skola och omsorg är nödvändiga för att åstadkomma solidaritet och välfärd hävdade Kommunal- arbetareförbundets förbundsstyrelse i en rapport till kongressen. Men det blev ett rungande bakslag då kongressen diskuterade rapporten den 30 maj.

Inte oförskyllt anklagade många kongressombud förbundsledningen för att spela moderaterna i händerna.

Många borgerliga media hade också efter presentationen av rapporten börjat gnugga händerna av förtjusning. Här har vi verkligen fått in en rejäl stöt i socialdemokratins hjärterötter. Men oj vad man bedrog sig. En efter en gav kongressombuden vittnesbörd om vilka stämningar som verkligen rör sig ute i de djupa leden. Det finns ett närmast kompakt motstånd mot att av samhällsmedborgarna gemensamt finansierade verksamheter skall bli föremål för börsintroduktion och att avkastningskraven därmed skall gå före behoven.

Eller som en medlem i kommunal uttrycker det på förbundets hemsida:

”Jaså, det är därför Kommunal kallar oss välfärdsarbetare. Vi skall alltså bli välfärdsarbetare åt dem som driver privata vårdföretag. Det är alltså deras välfärd vi ska arbeta för. Inte för de människor som behöver vården.”

En del hävdar att om vi vill ha valfrihet i vård, omsorg och skola, så måste vi också acceptera vinstdrivande företag. Det måste vi naturligtvis inte alls. I varje fall inte så länge finansieringen är kollektiv och åtagandena förpliktande. Vi skulle mycket väl kunna säga att sådana verksamheter skall drivas i icke-vinstdrivande företag. Vinst som måttstock ja. Vinst som drivkraft, nej.

På senare tid har också en del myter om att driftsformerna inom offentlig sektor inte spelar någon roll huvudsakligen är att välfärdstjänsterna är offentligt finansierade punkterats.

För tio år sedan skrev Göran Dahlgren, ( för närvarande policyrådgivare vid hälsoministeriet i Vietnam och gästprofessor vid University of Liverpool och tidigare departementsråd och chef för sjukvårdsenheten inom Socialdepartementet) en uppmärksammad bok om sjukvårdens utveckling. Nu gör han en analys av vad som har hänt sedan dess. I artikeln ”Tio år med köp och sälj – ett bokslut” (Ordfront magasin nr. 5/2001) konstaterar han bland annat att privatiseringen av vården skulle ge mer vård för pengarna. I stället blev det lite vård för mycket pengar. Både dyrt och dåligt. Ändå fortsätter utförsäljningen. Göran Dahlgren hänvisar bland annat till en WHO-studie över nära nog alla europeiska sjukvårdssystem vilken visar att budgetbaserade system är effektivast när det gäller att kontrollera sjukvårdens kostnader.

En aktuell studie av behandling av hjärt- och kärlsjukdomar visar att kostnadseffektiviteten var högre. Alltså, den positiva hälsoeffekten per investerad krona var högre i Sverige än för motsvarande behandlingar i USA, Frankrike, Italien, Schweiz och Tyskland.

En rapport från IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, ger belägg för att fri konkurrens inom äldrevården varken lett till den ökade valfrihet och mångfald eller till den förnyelse som vissa politiker hoppats på.

Även på friskoleområdet kommer nu allt fler rapporter som slår hål på myterna om den allena saliggörande valfriheten.

Bestämmelserna om att grundskolan ska vara avgiftsfri kringgås av allt fler friskolor. I nyhetsbrev tackas och namnges föräldrar som betalat de formellt frivilliga avgifterna.

Lönsamhetsaspekter och vinstintressen har kommit att spela en allt större roll som bevekelsegrunder för att starta privatskolor.

Därmed blir det allt tydligare att alltfler privatskolor inför urvalssystem i rekryteringen av elever. En friskola i Täby nekade nyligen vissa elever tillträde.

En sådan sortering är helt i strid mot lagen. Och i den nyligen publicerade rapporten ”LO-barnen och skolan” konstateras bland annat att ökningen av de fristående skolorna utan tvivel lett till en ökad segregation i skolan.

”Friheten är, säger jag er, en vind, som skärs av en annan vind – rättvisan”, skrev Artur Lundkvist. Och det är rättvisan som nu på många håll kommit i kläm när skolor sorterar ut elever och privata sjukhus öppnas för försäkringsfinansierade gräddfilspatienter.

Nu har både skol-, utbildnings- och statsministrarna aviserat förslag som tar itu med dessa problem.

Frågan är nu bara hur långt regeringen vågar gå. Att det i motsats till vad vissa debattörer påstår visst spelar roll om en skola, ett vårdhem eller ett sjukhus drivs i offentlig eller privat regi har utvecklingen under senare tid under alla omständigheter givit klara belägg för. Gärna mångfald, men börs och avkastningskrav skall liksom månglarna drivas ur det gemensamt finansierade ”templet”.

Bengt Silfverstrand

riksdagsledamot (s)

Bengt Lindqvist

före detta socialminister (s), nu

FN-rapportör i handikappfrågor