ÅSIKT

Gör något åt flygvåldet, Rosengren

1 av 2 | Foto: KAI REHN
Trångt, stressigt och tillgång till alkohol. Säkerheten på flygplan hotas alltmer av aggressiva passagerare. Personerna på bilden har ingenting med denna artikel att göra.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Aggressivt, hotfullt

och farligt beteende är ett växande problem i alla typer av företag och i alla delar av världen. Civilflyget är inget undantag, och i denna typ av verksamhet utgör ett sådant beteende dessutom ett än allvarligare hot mot personal och passagerare. Svårigheterna för personalen ombord att hantera och komma till rätta med en sådan situation är unika då man befinner sig på hög höjd utan tillgång till flyktvägar eller ordningsmakt.

Den 6 juli genomför den Internationella Transportarbetar- federationen, ITF för andra året i rad, en facklig kampanj världen över i syfte att uppmärksamma problemen kring hot, bråk och våld, eller ”oregerligt beteende” som det heter på fackspråk. Tjänstemannaförbundet HTF och dess klubbar inom civilflyget stödjer aktivt denna kampanj. Med kampanjen vill vi peka på det utsatta arbete som anställda inom flyget har och den säkerhetsrisk ett störande beteende kan ha. Vi kräver att flygbolag och regeringar världen över visar att de verkligen tar problemen på allvar och gör allt de kan för att skydda anställda och medpassagerare. Vi vill se skärpning av lagstiftningen, bättre utbildning, större förståelse för den inverkan på flygsäkerheten bråk i luften har, respekt för vår arbetsmiljö och respekt för andra passagerare. Flygindustrin har på senare år genomgått stora förändringar. Från att ha varit en statsunderstödd ”public service-verksamhet” har den blivit en internationellt konkurrensutsatt bransch där maximalt antal passagerare till lägsta möjliga kostnad är nyckeln till överlevnad. I takt med att antalet resenärer växer, ökar trängseln på flygplatserna och i luftrummen med stress och förseningar som följd.

För personalen i luften och på marken har arbetstakt och arbetsuppgifter ökat. Men däremot inte bemanningen. De oregelbundna arbetstiderna har blivit än mer oregelbundna eftersom det gäller att utnyttja ledigt utrymme i luftrummen. Alltmer arbete på obekväma arbetstider i kombination med den högre arbetstakten resulterar i trött och stressad personal. Det är samma personal som ska ta hand om passageraren som också är stressad, arg för en missad anslutning och kanske lite onykter.

Alkohol är konstant tillgängligt på flygplatser och i luften, ibland som enda förströelse under väntetider. Detta kan vara en del av förklaringen till de problem vi har med våld och bråk i luften.

Hur ska detta växande sproblem hanteras? HTF kräver att:

1 Lagstiftningen förbättras. Vi kräver att Näringsdepartementet öppnar byrålådan och tar fram förslaget till ny luftfartslag (SOU 1999:42). Då får vi den skärpta lagstiftning vi behöver - och som vi egentligen redan borde ha haft. För enligt utredningen skulle den nya lagen ha trätt i kraft för mer än ett år sedan men ännu tycks ingen ha haft tid att ens skriva proposition. Vi kräver också att man tar hänsyn till det remissyttrande HTF gjort och som innebär att åtalsmöjligheten utvidgas till att omfatta även utländska flygbolag. Det ligger nämligen i sakens natur att flygvärlden i högsta grad är internationell och inte är en våldssituation mindre allvarlig bara för att flygbolaget har ett utländskt namn. Tillsammans med ITF kräver vi att alla länder inför en skärpt lagstiftning med en möjlighet att åtala i det land flygplanet landar oavsett härkomst. Än så länge är det endast fyra länder i världen som har den möjligheten.

2 Alla inblandade; flygbolag, myndigheter, och passagerare, måste ta på allvar den flygsäkerhetsrisk ”oregerligt beteende” innebär. Ombord på ett flygplan kan en person övergå från att vara lite störande till att utgöra en fara för liv.

3 Erfarenhet, utbildning och kompetens hos såväl mark- som kabinpersonal måste värderas högre än vad som sker idag. En lyckad utgång av en hotfull situation förutsätter rutinerad och trygg personal. Vem nyanställer exempelvis idag en 40-åring som kabinpersonal?

4 Utbildningen måste förbättras. Den måste vara baserad på tydliga och detaljerade myndighetskrav och den måste omfatta all personal med passagerarkontakt, både på marken och i luften. Utbildningen ska vara inriktad på praktiska övningar där huvudsyftet måste vara att verbalt komma tillrätta med hotfulla situationer. Tack vare ett aktivt arbete har problemet med oregerliga passagerare uppmärksammats. Positivt är att vi har också myndighetskrav att vänta vad gäller policy och utbildning. Fortfarande finns ingen gemensam databas där antalet incidenter går att mäta men vi vet att diskussioner pågår.

Fortfarande noterar vi att HTFs förtroendevalda inom flyget rapporterar en fortsatt hög omfattning av allvarliga incidenter. Och – vi har ännu inte fått den skärpning i lagstiftningen som krävs för att samhället tydligt ska signalera att hot, bråk och våld i luften aldrig är ett accepterat beteende.

Vi uppmanar nu Näringsdepartementet att inte vänta på att en allvarlig olycka ska ske innan man agerar. Damma av lagförslaget och kom till skott! Arbeta sedan aktivt internationellt för att motsvarande sker i världens övriga länder.

Synnöve Asklöf (airpurser och skyddsombud SAS), Anette Frejsjö (kabinchef och förtroendevald Premiair), Tiina Salmi (airpurser och skyddsombud, Britannia), Helene Källkvist (cabin crew och skyddsombud Malmö Aviation), Cecilia Fahlberg (ombudsman kabin- och markpersonal)

Synnöve Asklöf (airpurser och skyddsombud SAS), Anette Frejsjö (kabinchef och förtroendevald Premiair), Tiina Salmi (airpurser och skyddsombud Britannia), Helene Källkvist (cabin crew och skyddsombud Malmö Aviation), Cecilia Fahlberg (ombudsman kabin- och markpersonal)