ÅSIKT

Varje offer i trafiken är en skam för vårt land

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Nollvisionen lever! Ingen ska behöva dö i trafiken i Sverige. Och uppslutningen bakom den av riksdagen beslutade nollvisionen är bred, skriver Björn Rosengren.
Foto: ROGER SCHEDERIN
Nollvisionen lever! Ingen ska behöva dö i trafiken i Sverige. Och uppslutningen bakom den av riksdagen beslutade nollvisionen är bred, skriver Björn Rosengren.

Under 1990-talet dog 6 261 människor till följd av olyckor på våra vägar, i genomsnitt cirka 600 dödade per år. Inget annat transportslag och ingen annan sektor i samhället uppvisar sådana katastrofala siffror. Jag anser att detta är fullständigt oacceptabelt och ovärdigt en modern välfärdsstat. Det finns en bred politisk uppslutning kring den av riksdagen beslutade nollvisionen. Nu är det dags att på allvar gå från ord till handling.

I ett internationellt perspektiv framstår de svenska trafikanterna som säkerhetsmedvetna, ett resultat av långsiktigt och tålmodigt arbete. Inte minst av frivillig- organisationer. Sannolikt är detta också en förklaring till att vi i ett internationellt perspektiv är världsledande i trafiksäkerhet. Men vi kan inte slå oss till ro och leva på gamla meriter.

Under senare hälften av 1990-talet har minskningen av antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken stagnerat. De senaste två åren har minskningen förbytts i en ökning. Situationen är mycket allvarlig. Kraftfulla åtgärder behövs.

Många lever i föreställningen att det är ett fåtal vårdslösa trafikanter som är ansvariga för trafikolyckor och trafikskador. Detta är inte sant. Trafikskadorna drabbar alla och ett enda mänskligt misstag kan leda till en tragedi för de inblandade. Trafikskadorna är till stor del beroende av systemets utformning och vi måste därför skapa ett delat ansvar. De som utformar trafiksystemet – väghållarna, fordonstillverkarna, de lokalt föreskrivande myndigheterna, de som yrkesmässigt beställer och utför transporter samt de enskilda trafikanterna – måste gemensamt bidra till en säker vägtrafik.

Jag kommer under hösten att ta initiativ till inrättningen av en vägtrafikinspektion med uppgift att ansvara för att utreda alla dödsolyckor som sker på våra vägar. Inspektionen skall också hålla ögonen på och föra en dialog med alla aktörer som yrkesmässigt utformar och använder sig av systemet. Det går att åstadkomma en god säkerhet i trafiken genom att minska trafiken eller radikalt sänka de nuvarande hastighetsgränserna i kombination med en kraftigt ökad hastighetsövervakning. Jag tycker INTE det är den väg vi bör gå. För att också tillgodose andra viktiga mänskliga behov måste målet istället vara att skapa säker framkomlighet. Vi måste därför fullfölja den inriktning av trafiksäkerhetsarbetet som regeringen inledde våren 1999, 11-punktersprogrammet för trafiksäkerhet. Den satsning som i dag görs utifrån detta program för att renovera farliga vägar saknar både historiskt och internationellt motstycke.

Denna satsning måste fortsätta. I tätorterna anser jag att fotgängarnas och cyklisternas behov av säkerhet måste prioriteras. Det finns också stora säkerhetsvinster att hämta genom att en marknad för säkra fordon och transporter skapas. Konsumenttester, bland annat EuroNCAP, som genomförs, har visat på stora möjligheter att driva på säkerhetsutvecklingen i fordonsparken.

Sverige har en unik möjlighet att profilera sig näringspolitiskt som en internationell arena för trafiksäkerhet. Med en statsmakt, flera forskningsin-

stitutioner och ett näringsliv med goda kunskaper och höga ambitioner inom trafiksäkerhetsområdet finns förutsättningar till ett fruktbärande samarbete.

Sverige som industrination kan profilera sig som ledande utvecklare och producent av säker infrastruktur, fordon med inbyggda säkerhetssystem av typ alkolås, bältespåminnare och hastighetsanpassning.

Sverige skulle kunna visa en väg att i samverkan staten-forskarna-näringslivet åstadkomma en säker framkomlighet i trafiken. Jag är säker på att en sådan kunskap kommer att efterfrågas.

Färska prognoser pekar på att antalet döda i trafikolyckor i världen kommer att stiga till över en och en halv miljon inom en femtonårsperiod om inget görs. Jag kommer inför höstens arbete med infrastrukturpropositionen därför att bjuda in företrädare för bland annat näringslivet till en diskussion om hur vi gemensamt kan positionera Sverige som världsledande utvecklare och genomförare av ett säkert vägtransportsystem.

Björn Rosengren (näringsminister)