ÅSIKT

Felix grundare räddades undan förintelsen

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sten Anderssons artikel om Israel 14/7 är tänkvärd. Han hävdar att det var hans tonårige son som fick honom medveten om den palestinska sidan av konflikten i Mellanöstern. Det tvivlar jag inte på. Men det intressanta är ju hur Palmelinjen växte fram. Inte med ett ord väljer Sten Andersson att nämna de för svensk socialdemo-krati viktiga inflytelserna.

Han kan alla detaljerna. Ändå tiger han om Bruno Kreisky, den geniale judiske politikern och socialdemokraten, som svensk socialdemokrati räddade undan förintelsen genom partiets särskilda gräddfil till Sverige för partivänner.

Den särbehandlingen av utsatta flyktingar till Sverige undan nazismen är för övrigt fortfarande inte redovisad i svensk historieskrivning men det är förstås inte anledningen till att Andersson tiger idag. I år var för övrigt första gången som en svensk ambassadör lade ned en krans från regeringen i ett förintelseläger (ambassadören Gabriella Lindholm vid österrikiska Mauthausen). Den svenska linjen har fram till nu varit att Sverige inte hade med förintelsen att göra. Nu har Göran Persson ändrat uppfattning.

Bruno Kreisky överlevde och lämnade ett tänkvärt minnesmärke efter sig – han grundade livsmedelsproducenten Felix. I efterkrigstidens Österrike blev Kreisky framgångsrik politiker, en karriär han krönte som förbundskansler. Från sitt Josef Frank-inredda anspråkslösa hus på Mallorca berättade han 1989 för mig om sina relationer med svensk socialdemokrati och sina visioner om fred i Mellanöstern.

Först av europeiska socialdemokrater upptäckte Kreisky palestinierna. I största hemlighet, och med Spaniens goda minne, lät han i åratal flyga in Arafat till överläggningar på Mallorca. För att stärka sin ensamma linje behövde han stöd och vände sig till svenskarna.

Inte med ett ord berör Sten Andersson det höga spel som Kreisky fick sina svenska partikolleger att satsa på. Den svensktalande Kreisky stod i åratal i daglig kontakt med både Andersson och Olof Palme. För mig uppgav Kreisky att Andersson ringde honom varenda dag.

Kreisky fick aldrig något Nobels fredspris. Det bekymrade honom inte. Mer bekymmersamt för oss svenskar är att Sten Andersson idag väljer att inte låtsas om hur svensk Mellanösternpolitik vuxit fram.

Kerstin Hallert (tv-krönikör)