ÅSIKT

Du kan minska växthuseffekten

DEBATT

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Visst är det viktigt att EU och USA kan komma överens i klimatfrågan. Men det verkliga ansvaret ligger på var och en av oss: vi måste minska vår användning av olja, bensin och diesel genom att ändra på vårt sätt att resa, vårt sätt att använda el och varmvatten och vårt sätt att värma upp hus, skriver Lars-Erik Liljelund, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Nu samlas världens länder i Bonn för att återuppta de avbrutna klimatförhandlingarna. Tidningarnas utrikespolitiska sidor har under våren varit fyllda med spekulationer kring den amerikanske presidenten George W Bushs avståndstagande från överenskommelsen i Kyoto 1997 och om hur EU under svenskt ordförandeskap hanterat denna konflikt.

En livlig diplomatisk aktivitet pågår för att få tillräckligt många länder att ratificera Kyotoprotokollet så att det kan träda i kraft, även utan USA:s medverkan. Protokollet har stort symbolvärde inte minst när det gäller rättviseaspekter mellan rika och fattiga länder.

Var och en av oss har också ett stort ansvar för utvecklingen. Det är vår användning av fossila bränslen, och därmed utsläpp av koldioxid, för uppvärmning, för resor, i elproduktion och i industrin som skapar växthuseffekten. Det är vi som med medvetna, enkla och vardagliga handlingar kan minska denna användning.

I Sverige står hushållen för ungefär hälften av all användning av olja, bensin och diesel. I övrigt går mycket till uppvärmning av arbetsplatser och affärer. Vad vi handlar, hur vi värmer upp våra hus, hur varmt vi har det hemma, energieffektiviteten på våra hushållsmaskiner och elprodukter och hur vi använder dem samt hur vi färdas mellan olika platser bidrar till växthuseffekten.

Med ändrat beteende kan vi minska utsläppen av växthusgaser. Om hälften av oss som bor i småhus med oljeuppvärmning byter till fossilfri uppvärmning, sänker inomhustemperaturen med två grader och minskar elförbrukningen genom effektivisering, så minskar vi hushållens konsumtion av fossila bränslen med 15 procent.

Om hälften av oss med egen bil i stället gör 20 procent av våra lokala resor med buss, cykel eller genom att gå, så minskar vi hushållens koldioxidutsläpp med ytterligare fem procent. Det är svårt att helt avstå från bilen; för många är det helt omöjligt. Men vi kan alla lära oss att köra bränslesnålt. Man kommer fram lika snabbt, spar bränsle och pengar och gör samtidigt en miljöinsats. De som lär sig detta sparar i snitt tio procent bensin vid stadskörning. När man köper ny bil, kan man medvetet välja en som drar mindre bensin än den man har i dag – på det tjänar man både pengar och utsläpp. Om vi alla dessutom höll hastighetsgränserna skulle vi sammantaget minska koldioxidutsläppen med cirka en miljon ton koldioxid. Det motsvarar två procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.

I-länderna, 25 procent av jordens befolkning, står för 80 procent av utsläppen av växthusgaser. Våra årliga utsläpp uppgår i snitt till cirka tio ton koldioxid per person; nästan fem gånger mer än i u-länderna Dessa skillnader är naturligtvis inte hållbara. Atmosfären är ju en gemensam resurs att delas lika mellan alla oss människor på jorden.

Att lyckas med att begränsa utsläppen av växthusgaser ställer stora krav på vår förmåga att samarbeta globalt. Det internationella samfundets och särskilt i-ländernas politiska förmåga att ta ansvar för framtiden och komma överens om ett handlingsprogram för begränsningar av utsläppen kommer att sättas på hårda prov i de fortsatta klimatförhandlingarna.

Internationella överenskommelser är dock viktiga och nödvändiga för att industrin i olika länder skall få konkurrensneutrala villkor.

Även rika i-länder drabbas och har drabbats.

De senaste årens översvämningar, stormar och jordskred är en föraning av vad som kommer att ske om jordens temperatur stiger flera grader.

Genom forskning och övervakning har vi nu flera olika oroväckande signaler på att klimatet förändras på ett sätt som inte bara kan förklaras med naturliga variationer:

1 medeltemperaturen vid jordytan globalt har ökat med drygt en halv grad under 1900-talet

2 glaciärer utanför Antarktis och Arktis har minskat de senaste 100 åren

3 havsytan har stigit med cirka 15 cm under 1900-talet

4 havens yttemperatur har stigit sedan slutet av 1950-talet

5 nederbörden över norra halvklotet har ökat, samtidigt som torkan har ökat i delar av Afrika och Asien.

Forskarnas klimatscenarier ger inga trevliga bilder av hur klimatsituationen kommer att vara när våra barnbarn växer upp.

Mycket talar för att Skandinavien och Östersjöområdet kommer att påverkas mer än det globala genomsnittet.

Utifrån dagens kunskap kan man också, tyvärr, dra slutsatsen att en av mänskligheten initierad klimatpåverkan kommer ta mycket lång tid att återställa. Detta gör det än angelägnare att börja vidta åtgärder nu.

För varje år med utsläpp på dagens nivå kommer det ta många gånger längre tid att bli av med effekten av detta utsläpp.

I Sverige anser redan en majoritet att människans påverkan av klimatet är ett allvarligt problem och att vi måste minska vår användning av olja, bensin och diesel genom att ändra på vårt sätt att resa, vårt sätt att använda el och varmvatten och vårt sätt att värma upp våra hus.

Det är våra gemensamma handlingar som tillsammans kan ge betydande resultat.

Visst är det nu viktigt att EU och USA kan komma överens, men oavsett detta så är avgörandet ditt och mitt. Det är inte tid att vänta.

Tyck till:

Lars-Erik Liljelund (generaldirektör Naturvårdsverket )