ÅSIKT

Sätt stopp för LO:s invandrarförtryck

Svenskar går först Socialdemokraterna och LO driver en främlingsfientlig politik. Många invandrare skulle kunna jobba – om de bara fick. I stället motarbetas de genom att nekas jobb av den svenska byråkratin.
Foto: Peter Knopp
Svenskar går först Socialdemokraterna och LO driver en främlingsfientlig politik. Många invandrare skulle kunna jobba – om de bara fick. I stället motarbetas de genom att nekas jobb av den svenska byråkratin.
DEBATT

Arbetarrörelsen är främlingsfientlig. Socialdemokratiska regeringen har på punkt efter punkt genomfört ny demokratis flyktingpolitik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

LO motarbetar aktivt arbetskraftsinvand-ring.

Det skriver i dag Sofia Nerbrand, Johan Norberg och Merit Wager på Aftonbladet Debatt.

De menar att LO gör svensk socialdemokrati främlingsfientlig.

I årets valrörelse är flyktingfrågan inte prioriterad för ny demokrati, berättar dess nya partiledare Ulf C Eriksson: ” Nej, de andra partierna har gått längre än vad ny demokrati föreslog.” (Aftonbladet 9/4.)

I Sverige har alltmer stängda gränser, visumtvång och stopp för arbetskraftsinvand-ring drivits fram utan ny demokratis hjälp. Praktiskt taget varje steg på den isolationistiska vägen har tagits av socialdemokraterna och moderaterna. Sedan moderaterna har börjat gå i liberal riktning ser socialdemokraterna ut att bli ensamma kvar på den invandringsfientliga linjen. En av orsakerna är LO:s inflytande över partiet.

Redan i slutet av 60-talet lyckades LO stoppa den utomnordiska arbetskraftsinvandringen till Sverige. LO:s dåvarande chefsekonom Hans Hagnell menade att statens uppgift var att verka i ”den redan befintliga svenska arbetskraftens intressen”.

I dag tar LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin avstånd från friare arbetskraftsinvandring med samma argument. På första maj för två år sedan hävdade hon att arbetskraftsinvandring är ”djupt osolidariskt”, och slog fast att ”LO kommer aldrig att acceptera tanken på arbetskraftsinvandring innan vi tagit till vara all den kompetens som finns bland de arbetslösa här hemma”.

I rapport efter rapport har LO upprepat ställningstagandet. Snart sagt varje idé för att utöka arbetskraften välkomnas – utom invandring. Det är alltså skillnad på folk och folk. Jobb i Sverige ska i första hand gå till svenskar. Motsvarande argument använder Le Pen och den nationella fronten i Frankrike.

I LO:s remissvar till Långtidsutredningen kritiserade man förslaget om ökad invandring för att täcka behovet av arbetskraft. Det skulle först kunna ske när varje person inom våra gränser har jobb – det vill säga aldrig.

En bättre väg var enligt LO att staten stimulerar ”antalet födda barn”. Samma politik kallas ”Kinder statt Indier” (Barn i stället för indier) när den tillämpas av de nationalistiska delarna av tyska CDU/CSU.

LO:s isolationistiska politik övergår stundtals i rena trakasserier. Ett exempel är när Byggnadsarbetarförbundet reser runt på byggarbetsplatser i Skåne och kräver att få se polska byggnadsarbetares pass i en olaglig kontroll av arbetstillstånd. Människor med utländskt utseende trakasseras på detta vis i en hänsynslös jakt på utlänningar som inte har pappren i ordning. Trakasserierna har försvarats av LO centralt, och inte ett ord av kritik har hörts från socialdemokraterna.

I vissa fall har facket legal kontrollmakt. I februari 2001 kom en 20-årig statslös palestinier från Saudiarabien till Sverige. Han får inte uppehålls- och arbetstillstånd, men kan inte heller avvisas eftersom Saudiarabien vägrar låta honom komma in i landet igen. Han får inte ens läsa svenska eftersom han ska avvisas, och han har gått ned 12 kilo på några månader. För att inte gå under mentalt har han letat och funnit en restaurang som är villig att låta honom göra arbetspraktik – trots att han bara kan tala arabiska. Men hans handläggare på Migrationsverket vägrar att ge honom det intyg som behövs för att han ska kunna arbeta, eftersom restaurangen inte har ett avtal med facket. Med andra ord, han tillåts inte arbeta, därför att villkoren dikteras av ett fackförbund som han inte tillhör.

Hur kommer det sig att LO har blivit en så invandringsfientlig kraft? Orsaken kan knappast vara någon annan än att man vill bevara sina privilegier. Uppgiften är att förse dem som redan har arbete med höga löner och sträng arbetsrätt. Med LO-juristen Kurt Junesjös ord: ”Facket är och skall fungera som en utbudskartell.”

Om kartellen kräver att man stänger ute potentiell konkurrens från invandrare och arbetslösa så må det vara hänt.

Runt tio personer dör vid EU:s gränser varje dag i hopplösa försök att ta sig in i det rika Europa och få en chans att skapa sig ett nytt liv. Långt fler än de som dog längs Berlinmuren.

Inspärrade på flyktingförläggningar ser människor sina bästa år försvinna i väntan, oro och ångest. Självmordsförsök tillhör vardagen. Samtidigt behöver Europa fler invandrare för att inte befolkningen ska börja minska. Men i tyst samförstånd mellan regeringar och fackföreningar hålls gränserna slutna.

Problemet är att LO är mer än ett särintresse bland andra. Organisationen är oskiljbar från det socialdemokratiska partiet och har således tagit på sig allmänintressets mantel. LO-ordföranden sitter i regeringspartiets verkställande utskott och valledning. Genom mångmiljon-stöd, avlönade ombudsmän och gemensamma valaffischer vinner LO valet åt socialdemokraterna. Och partiet betalar tillbaka genom att genomföra den politik facket kräver.

Socialdemokraterna gör anspråk på att vara ett modernt, öppet parti, och flera ministrar har indikerat att de inser behovet av ökad invandring i framtiden. Om detta är sant måste de våga ta strid med den främlingsfientliga politik som LO pressar på dem. De sjunger Internationalen på Sveriges gator. Men tro dem inte. I praktiken står de för en snävt nationalistisk politik.

Sofia Nerbrand (redaktör för Liberal Debatt) , Johan Norberg (författare och debattör Timbro), Merit Wager (debattör och ombud i avvisningsärenden)