ÅSIKT

Vi är stolta över skolan

DEBATT

Vi trodde inte våra ögon när vi fick in dagens debattinlägg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

En hel artikel som handlar om hur bra en kommunal skola fungerar – i dag.

Den beskriver ett styrsystem där föräldrar, lärare och elever i välorganiserad form driver skolan tillsammans efter gemensamt framdiskuterade mål och visioner.

Den beskriver en skola som varje dag återerövrar och förädlar demokratin med sina elever.

Den beskriver ingen utopi – den beskriver Katarina Norra skola på Södermalm i Stockholm.

FÖRÄLDRASAMVERKAN Anders Lönegård kommer till Katarina Norra skola för att äta frukost med dottern Johanna. Genom delad makt görs alla delaktiga i skolans arbete, vilket skapar en positiv miljö. Foto:
Foto: Björn Lindahl
FÖRÄLDRASAMVERKAN Anders Lönegård kommer till Katarina Norra skola för att äta frukost med dottern Johanna. Genom delad makt görs alla delaktiga i skolans arbete, vilket skapar en positiv miljö. Foto:

Vi är stolta över att vara en kommunal skola – mitt i vardagens verklighet.

Skolan är, och har under lång tid varit, ett av de mest debatterade ämnena. Många har framfört åsikter om att skolan ska få mer resurser och så långt är vi med. Vi tycker också att skolan ska få mer resurser – framför allt behövs fler vuxna i skolan!

Men när debatten nästan uteslutande handlar om ”krisen i skolan” – då protesterar vi.

Och vi protesterar inte bara mot den ensidiga negativa bild som ges av skolan, utan också mot att den negativa debatten skapar utrymme och tyst medhåll för bakåtsträvande idéer och förslag. Idéer om mer betyg, uppdelning och sortering av ungdomar i en splittrad skolgång, mer makt åt få skolledare. Elevinflytande som anses ”flummigt” ska minska i betydelse och i stället ska ordning och reda mätas i tystnad och avsaknad av kritiskt ifrågasättande.

Vi är övertygade om att det finns tusentals goda exempel. Skolor där lusten och glädjen går hand i hand med ökad kunskap och personlig utveckling. Skolor där inflytande och delaktighet inte bara är ord utan handling.

Hos oss är det så – och vi anser oss vara just ett av de många tusentals goda exemplen. Låt oss beskriva varför:

Vår skola har cirka 600 elever från sexårsverksamheten till årskurs nio, och leds av en styrelse med representanter för föräldrar, personal, elever och skolledning. Föräldrarna är i majoritet och innehar också ordförandeposten. För det dagliga arbetet i skolan, enskilda personal- och elevärenden ansvarar rektor. Styrelsens viktigaste uppgifter är att arbeta med långsiktiga strategiska frågor. Det innebär att styrelsen formulerar skolans visioner och mål och driver utvecklingsarbetet framåt.

Ledamöterna i styrelsen sitter på uppdrag av respektive grupp – föräldrar, personal och elever och är därmed också ansvariga mot sin grupp.

Varje grupp har demokratiskt uppbyggda samrådsorgan – föräldraråd, personalkonferens och elevråd. Styrelsen blir, med därtill hörande organ, därmed en form av kollektivt ledarskap för skolan, där alla intressenter har goda möjligheter att påverka beslutsprocessen. Vem som helst kan dessutom väcka en fråga, bereda den i en projektgrupp och lägga den på styrelsens bord för beslut.

Att föräldrar, personal och elever tillsammans styr skolan utgör i sig en enorm kraft och utmaning. Genom delad makt blir också fler delaktiga. Genom att ordna demokratiska beslutsvägar i skolan, skapar vi helt säkert såväl förståelse för som kritiskt förhållningssätt till samhällets sätt att fungera.

Eftersom beslutsvägar och förslagsflöden tillåts gå kors och tvärs i skolan blir fler och fler delaktiga i de beslut som fattas. Vi är övertygade om att både elever och vuxna växer i sina roller, tar större ansvar och blir mer engagerade. Eleverna blir dessutom bättre rustade att möta verkligheten nu och i framtiden.

På styrelsens initiativ har en arbetsgrupp bildats för att särskilt arbeta med visioner, mål, förbättrings- och kvalitetsarbete. Just nu sammanställs förslag till visioner för de kommande tre åren.

Inför varje läsår sätter vi upp mål för Katarina Norra skola. Målen, tillsammans med visionen, utgör grunden för förbättringsarbetet. Dessa mål görs kända för personal, elever och föräldrar.

I Katarina Norra skola utgör förbättringsarbete grundbulten för att uppnå uppställda mål. För att nå framgång genomför personal, elever och föräldrar årligen detta arbete gemensamt. Som grund för förbättringsarbetet krävs fakta. Varje år genomförs därför mätningar för att följa upp verksamheten, vision, aktuella mål och genomförda förbättringsarbeten.

All personal är indelad i arbetslag där merparten också är mentorer för tio elever. Dessa mentorer träffar sina elever minst en gång i veckan där samtalet ofta kretsar kring livskunskap. Mentorerna är också ansvariga för respektive elevs utvecklingssamtal, antingen själva eller i samverkan med annan vuxen ur arbetslaget.

Att all vuxen personal ingår i ett arbetslag innebär exempelvis att även vaktmästaren och husmor är mentorer – vilket för oss är ett konkret sätt att visa att alla vuxna har ett gemensamt ansvar i skolan.

Läroplanen, Lpo 94, är dessutom mycket tydlig på den punkten. Men ändå är det mycket ovanligt att andra vuxna än lärare fungerar som mentorer. För oss är det en gåta.

Vi har dessutom antagit FN:s barnkonvention som aktivt styrdokument där arbetet nu pågår att anpassa konventionens skrivningar till vår vardag. Betyder exempelvis artikel 24 ”om barns rätt till god hälso- och sjukvård” att barn och ungdomar på vår skola har rätt till god arbetsmiljö, mindre betygshets, tillgång till skolsköterska, kurator, bra skolmat etc, etc?

För oss har skolan både en lärande och fostrande roll, där orden barndom och ungdom inte är en transportsträcka mot vuxendom, utan den tid då vi formas och värderingar skapas.

För oss är det därför naturligt att engagera oss i det som händer i vår omvärld, allt från nedläggningshot av parklekar till kampen för mänskliga rättigheter, allt från föräldravandringar på stan till barns och ungdomars syn på etisk och moralisk djurhållning. Vi påverkas och vi påverkar.

Demokrati är för oss mer än bara ett vackert ord. Den styrka vi har, får vi tillsammans. Något vi just nu använder för att förhindra nedskärning av personal.

Det finns en farlig syn på demokratin som något andra ska sköta. En syn på politik och samhällsansvar där experter och utredare hanterar problemen. Några få ska agera och diskutera medan de många står vid sidan om och applåderar eller buar. Men demokrati är ingen tävling som avslutas med en stor final vart fjärde år. Demokrati är något som handlar om att varje dag, på varje skola och i varje vardagssituation veta att ens drömmar är något man har rätt och möjlighet att arbeta för. Demokrati är också ett gemensamt ansvar för förbättring och utveckling av skolan. Demokrati är därför framförallt den svåra konsten att lyssna på andra för att hitta det gemensamma. Demokrati måste alltid återvinnas och förädlas – för varje ny situation, för varje ny generation.

Katarina Norra Skolas lokala skolstyrelse , Anders Lönegård / förälder och ordförande i skolstyrelsen , Inger Billsjö / förälder och vice ordförande , Magnus Forsman / förälder , Alli Nasiell /förälder , Hans-Erik Gother / förälder , Ola Johansson / förälder , Trygve Nylund / förälder , Pehr Enger / förälder , Lovisa Brulin / elev , Tobit Collmar /elev , Magnus Sundling /elev , Hannes Hagsson /elev , Elena Albinsson /personal , Maria Bevander Bäck /personal , Eva Eriksson Nyström /personal , Robert Westin /personal , Lennart Sandborg /rektor , Maja Lindén/förälder och ordförande i skolans föräldraråd , Christina Hamberg / elev och ordförande i skolans elevråd