ÅSIKT

Vi måste ta ansvar – och "lägga oss i"

DEBATT

I dag presenterar Nationellt Råd för Kvinnofrid rapporten "Se till mig som liten är - när pappa slår mamma".

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I den presenteras skrämmande siffror.

Nästan var femte tonåring har upplevt våld. Och av dem som upplevt våld i hemmet ofta är 6 av 10 flickor.

Det är allas vårt ansvar att se detta våld - och att stoppa det, skriver i dag jämställdhetsminister Margareta Winberg och barnminister Ingela Thalén.

De barn som växer upp i skuggan av det vardagliga psykiska och fysiska våldet i en familj är i dag ofta osynliggjorda. I den skrift som Nationellt Råd för Kvinnofrid ger ut i dag, "Se till mig som liten är - när pappa slår mamma", finns stor kunskap och plågsam erfarenhet att hämta om hur alla barn har det som lever ett sådant liv.

I rapportens inledande avsnitt berättar Anna om sin uppväxt i en familj där pappans våld mot mamman, en mans våld mot en kvinna, alltid fanns närvarande. Låt oss citera några rader ur Annas så kallade familjeliv.

"Min familj bodde på landet utanför en universitetsstad och jag är äldst av tre syskon. Pappas våld var alltid närvarande. Han kunde slå mamma för att hon kryddat maten fel eller för att hon sa något som han inte gillade. Han slog henne med knytnävar, sparkade henne, kastade henne i väggar och golv och ibland använde han olika tillhyggen. Men ofta syntes inte skadorna utanpå då han medvetet slog henne så att det inte skulle synas."

"Mina föräldrar är båda akademiker och det är viktigt att få det sagt, inte minst eftersom det fortfarande finns fördomar om att det bara är vissa typer av män som slår, till exempel alkoholister eller invandrare."

Anna pekar här mycket konkret på myter som finns kring frågan om mäns våld mot kvinnor. Ofta kan dessa myter tjäna som ursäkter för alla andra som kanske anar vad som pågår, men som inte vill se eller "lägga sig i", som det ibland brukar beskrivas.

Nämligen att mäns våld mot kvinnor inte bara handlar om fulla män som plötsligt i blint raseri börjar slå sin fru, sin sambo eller tidigare flickvän.

Tvärtom är mäns våld mot kvinnor ofta planerat, och det pågår under år eller decennier. Visst finns det onyktra män som slår. Men många är helt nyktra, till synes vanliga och normala män som slår, slår, slår och slår, om och om igen.

När Länsstyrelsen i Stockholm presenterade sin tredje del av sitt projekt Operation Kvinnofrid, så förbyttes passivitet till aktivitet hos många fäder och även en del mödrar. I kampanjens slutskede fanns flera mycket tydliga affischer som beskrev vad barn känner och hur de ser på en man eller en pappa som slår mamman.

Det blev ett oerhört liv från en del män. Flera män sa att de kände sig oskyldigt utpekade, men en fråga som alla män kan ställa sig, även de som inte slår, är "vad kan jag göra och vad gör jag för att stoppa mäns våld mot kvinnor och barn".

Denna närhet till våld begränsar barnens möjligheter till utveckling. Alkoholmissbruket inverkar också på familjens sätt att vara tillsammans. Våldet är också grövre i familjer där mannen är grav missbrukare och i familjer där båda missbrukar.

I den rapport som presenteras i dag finns det skrämmande siffror. Beräkningar finns att det är cirka 20 000 barn i Sverige som växer upp i våldets närhet. I rapporten uppges det att hela 17 procent av tonåringarna har upplevt våld ibland, nästan var femte tonåring! Och knappt 4 procent svarar att de upplevt våld i hemmet ofta. Av de elever som upplevt våld i hemmet ofta, är 6 av 10 flickor!

Vidare visar det sig att barn som varit utsatta för våld i barndomshemmet även fortsättningsvis blir utsatta för mer än en form av våld. Många har också själva utövat våld i olika former.

Vid en granskning av den grupp tonåringar som varit utsatta för grovt fysiskt våld, visar det sig att nära 6 av 10 själva har utövat sådant våld, särskilt gäller det pojkar. Sådan är, föga förvånande, situationen för barn som fått lära sig att leva i och med våldssituationer, lära sig att våld är en del av det normala, som tror att det är så här livet är och ska så vara.

Självupplevt våld får allvarliga konsekvenser för individen. Det är allas vårt ansvar, både män och kvinnor, att se detta våld - och att stoppa det. Annars fortsätter den onda spiralen med fler liv som förstörs i ett evigt förtryckande och upprepande våld.

För att förändra attityder, kunskaper och värderingar har regeringen bland annat arrangerat konferenser om män och föräldraskap. Vi har gett ut Föräldraboken som fördjupar diskussionen. Och vi har startat en Barnsäkerhetsdelegation. Vi har också genomfört satsningar för att förbättra situationen för barn till alkoholmissbrukande föräldrar. Det är inte helt samma grupp av barn, men som sagt drabbas en inte helt obetydlig grupp barn av bägge dessa helveten.

Regeringen kommer under hösten att lämna en proposition på grundval av Banmisshandelskommitténs betänkande "Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda" (SOU: 2001:72). Enligt kommitténs definition av misshandlade barn ingår barn som upprepade gånger tvingas se våld i familjen i begreppet misshandlade barn.

Kommittén har en lång rad förslag till hur stödet till dessa kan förbättras. Det är viktigt att dessa barn och ungdomar ses, att misstankar om misshandel anmäls, att rättsvårdande myndigheter och socialtjänst har utbildning och kompetens att ta hand om barnen. Ofta behöver hela familjen ett omfattande stöd för att komma ifrån sina destruktiva beteenden.

Regeringen kommer - med utgångspunkt från dessa förslag - att utforma en proposition som bättre än i dag tillgodoser de misshandlade barnens och ungdomarnas behov. Det inbegriper också vissa åtgärder som kan hjälpa dem som tvingas åse att pappa slår mamma.

Margareta Winberg , Ingela Thalén