ÅSIKT

Fängelse stoppar inte hedersmord

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Hovrättsdomen mot Rami Sahindal kommer i dag. Jag är övertygad om att det kommer att bli livstids fängelse, som det blev för Pelas farbröder. Om inte så blir det en chock och en katastrof igen för det svenska samhället.

Men, frågan är om livstids fängelse är den enda riktiga medicinen mot hedersmord? Skotten var inte bara riktade mot Fadime utan även mot den ännu ej vunna kampen för jämställdhet.

Minnesstunder, manifestationer och deltagandet av tusentals personer på Fadimes begravning visade svenska folkets äkta sorg, och mordet på invand-rarflickor i hederns namn blev för första gången en samhällsfråga.

Opinionen delades i två läger. En radikal röst som aldrig ursäktar kvinno- och barnfientliga handlingar i namn av kultur eller religion, å andra sidan finns det många patriarkala och konservativa invandrargrupper, som inte tagit ens ett litet steg mot integration utan – öppet eller dolt – motarbetar flickors och kvinnors rättigheter.

De är upptagna enbart med att försvara sina religioner och sin nationalism. Mona Sahlin och Margareta Winberg började agera efter Pelas och Fadimes död. Deras åtgärdspaket var ett steg framåt men vi är fortfarande mycket långt ifrån det förebyggande syftet,

vad som skulle behövas för att rädda dessa flickor som är hotade i hederns namn.

Än i dag könsstympas flickor och trots lagens förbud har ingen skyldig till detta straffats. Än i dag ”omskärs” små pojkar utan att de själva får vara med att bestämma. Än i dag berövas flickor sin sexual- och simundervisning i många skolor.

Än i dag förföljs många flickor bara för att de vill leva normalt fritt liv. Många av Fadimes och Pelas med-systrar lider i dag därför att politikerna fortfarande blundar och välsignar segregationen – som utgör ett patriarkalt förtryck för vissa invandrargrupper – och ursäktar sig med att man inte får spela invandrarfientliga krafter i händerna.

Mediernas uppmärksamhet kring Pela och Fadime påverkade samhället och invandrarflickor vågar nu i större utsträckning berätta om sina problem för kvinnojourer, till exempel för oss på ”Glöm aldrig Pela och Fadime”-föreningen.

Det är flera flickor som själva blir aktivister. Debatten har påverkat invand-rarorganisationerna också. Min förhoppning nu är ett fortsatt samtal och en debatt i förebyggande syfte.

Som ett steg i denna riktning vill jag inbjuda alla intresserade läsare att hedra Pelas minne och för en paneldebatt

13 juni klockan 18.00 i Rädda Barnens lokal, Torsgatan 4, samt 24 juni för en manifestation.(Dagen då Pela blev mördad, klockan 18.00, på Sergels torg.)

Sara Mohammad (ordförande för föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime och dokumentärfilmare.)